Finns det lönsamhet i att föda upp gårdens egna mjölkrastjurar?

Sammanfattning: Flera mjölkgårdar säljer idag sina tjurkalvar. Syftet med detta arbete är att se hur lönsamheten ser ut för de uppfödningsmodeller på egenproducerade tjurkalvar som anses vara lämpliga för ett utvalt fallföretag. Det finns olika typer av uppfödningsmodeller att välja bland, men bäst lämpade till den befintliga gården i arbetet, anses mellankalv och intensiv ungtjur-uppfödning vara. Det förespråkas att man skall använda ett bra foder med kvalitet till tjurarna för att på så sätt få ner slaktåldrarna och därmed en mer lönsam tjur. Båda kalkylerna, en för respektive uppfödningsmodell, ger dock negativa resultat. De stora kostnaderna i dessa uppfödningsmodeller är ensilage- och byggkostnad. Dessa kostnader kan variera stort mellan olika gårdar. Maskinsamverkan och befintliga byggnader lämpliga för djur ger ofta lägre kostnader. Det finns även stora skillnader om man använder pulvermjölk respektive helmjölk och då till helmjölkens nackdel. Bäst lönsamhet har man vid försäljning av tjurkalvarna vid 14 dagar eller en uppfödning på pulvermjölk i 2,5 månader och sen försäljning. Vid besök hos uppfödare kan man se att flertalet använder sig av äldre byggnader för tjurproduktion. Foderanläggningarna varierar, allt från skottkärror till självgående mixervagnar. Ensilage som inte kan användas till kor blir ofta tjurfoder, som ändå resulterar i bra slaktåldrar. Uppfödarna upplever för det mesta en positiv lönsamhet. Ser man på nötköttproduktionen i Sverige så den sjunkit de senaste åren. Självförsörjningsgraden är 56 % vilket betyder att det äts en stor del importkött. En av anledningarna till nedgången tros vara att handjursbidraget tagits bort, det var ett EUstöd för de som födde upp tjurar. I Sverige finns det en stor andel outnyttjad mark som skulle vara passande för nötköttsproduktion. Det finns organisationer som arbetar för att märka det svenska köttet på ett bättre sätt för att på så sätt göra det lättare för konsumenterna att hitta ursprungsmärkningen. KLS Ugglarps, som representerar slakterierna, tror på svensk nötköttsproduktion, men vill bland annat se en jämnare kvalitet ute i köttdisken.