Men smartboard har vi råd med : En undersökning kring pedagogers syn på smartboards möjllighet som bidrag för lärande i skolan

Sammanfattning: BakgrundStorbritannien var ett av de första länderna i världen som började använda smartboards (interaktiva skrivtavlor) i större skala. År 2003 gjorde staten i Storbritannien en stor satsning att köpa in interaktiva skrivtavlor till alla klassrum från förskoleklass till årskurs fem. Sverige har inte kommit långt när det gäller att få in interaktiva skrivtavlor i klassrummen. Det har gjorts få undersökningar i Sverige eftersom det fortfarande är så nytt.SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på smartboards möjlighet som bidrag för lärande i skolan.MetodI vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på nio intervjuade pedagoger från förskoleklass till årskurs sex. Data samlades in via intervjuer. Vi analyserade insamlat datamaterial som bidrog till följande resultat som presenteras här.ResultatInnehåller: Smartboarden som lärarstöd, elevstöd, lustfyllt lärande, delaktighet/interaktion och pedagogiska hinder. Pedagogerna anser att smartborden ofta är ett lärarstöd och elevstöd. Det är en stor variation angående tidsaspekten (tid till förberedelse) men respondenterna vill ha det som ett visningsinstrument. Artefakten ökar motivationen hos elever och det kan bli ett lustfyllt lärande om pedagoger använder det på ett rätt sätt. Interaktionen mellan elev, lärare och smartboard kan vara gynnsamt om det används för sitt interaktiva ändamål. Pedagogiska hinder finns och ett är kunskapströskeln att pedagoger inte kan tillräckligt om interaktiva whiteboards som framgår relativt tydligt i denna undersökning. Pedagoger bör ha en öppen inställning till ny teknik och nya pedagogiska sätt att lära ut.