Abort och den gyllene regeln - En studie av R.M Hares abortteori

Sammanfattning: I detta examensarbete har jag undersökt R.M. Hares teori om den gyllene regeln och abort samt den kritik och olika åsikter som framförts kring ämnet. Valet av metod liknar den klasiska juridiska metoden då det rör sig om beskrivning, förklarning samt analys av insamlad fakta. Utgångspunkten är dock inte lagstiftning utan en moralisk princip. Examensarbetets syfte är att beskriva Hares teori och lyfta fram kritiken som riktats mot den för att se om teorin håller. Syftet är också att undersöka om användandet av Hares teori skulle kunna ge någon förändring av en svensk abortlagstiftning. Abort har som företeelse funnits under mycket lång tid. Människor har alltid haft svårt med hur de skall förhålla sig till fenomenet abort ifråga om det skall vara tillåtet eller inte. Hare försöker i sin teori om abort och den gyllene regeln titta på problematiken ur ett annorlunda perspektiv, genom att använda en stark allmängiltig princip nämligen den gyllen regeln . I sin teori gör Hare en modifiering av regeln: Vi bör göra mot andra det som vi är glada att de gjorde mot oss. Hare (1975), s. 208. Denna princip ger som huvudregel att vi bör avstå från att göra abort då vi är glada att abort inte gjorts mot oss. Hare använder sedan, för att kunna legitimera abort, vad han kallar multilaterala situationer. Detta innebär att man skall göra en avvägning av positiva och negativa effekter av aborten och sedan fatta beslutet utifrån detta. Om lyckan blir större av en abort än att behålla barnet kan man alltså med hjälp av den gyllene regeln legitimera aborten. I en sådan avvägning är samhället, familjen och till och med framtida barn gilltiga argument för eller emot en abort. Hares teori har blivit hårt ansatt på de flesta punkter. Boonin-Vail har riktat kritik mot att han inte använder en enklare princip som t.ex. du skall icke döda. Kritik har även riktats mot att man med Hares teori legitimerar abort genom att använda en princip som i första hand förbjuder abort vilket gör att regeln känns svag och logiskt ohållbar. En av de stora stötestenarna är frågan om hur man skall se på fostret, är det en individ eller icke-individ? Hares teori utgår ifrån att fostret är en individ men att man ändå kan legitimera en abort. Mycket av kritiken som Hare har fått bygger dock på hur de olika tänkarna förhåller sig till fostrets status. Då tänkarnas kritik utgår från deras eget synsätt tolkas Hares teori på olika sätt beroende på betraktarens eget synsätt. När det gäller de multilaterala situationerna har kritik riktats mot att Hare inte specificerar vilka situationer detta gäller samt hur avvägningen skall gå till. Även Hares tanke att framtida foster kan vägas in i abortbeslutet har kritiserats då det ansetts vara omöjligt att uttala sig om ett sådant fosters lycka. Sammanfattningsvis kan nämnas att Hares teori är intressant men att han misslyckas med sin intention att lösa abortfrågan och att åsikter och ställningstaganden fastnar i redan tidigare låsta positioner som grundar sig på bland annat synen på fostrets status. Som avslutning på examensarbetet har jag skrivit ett kort lagstiftnings­förslag med utgångspunkt från Hares teori samt förarbeten till den svenska abortlagstiftningen. Min lagstiftning utgår således från huvudregeln att abort är förbjudet, men med vissa undantag. Undantagen kan sägas spegla den avvägning som man enligt Hares teori skall genomföra i abortsituationen. Genom att ha en lagstiftning där det finns ett primärt abortförbud men med undantagsmöjligheter så åstadkommer man bl.a. en stärkt juridisk ställning för fostret.