”Hungern är den bästa kryddan” Pedagogers förhållningssätt till barn med ätovilja.

Sammanfattning: Abstract Syftet med denna studie baserar sig på ett intresse för den pedagogiska måltiden i förskolan. Det som genomsyrar hela vår studie är pedagogernas förhållningssätt, att yrkesgruppen ska agera goda förebilder till skapandet av goda matvanor i förskolan. Detta kan också bidra till att barnen blir mer intresserade av att provsmaka den mat som serveras. Syftet med denna empiriska studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barn med ätovilja vid måltider och diskuterar hur detta kan tänkas påverka barnen. I studien använder vi oss av en kvalitativ metod. Som grund används tidigare forskning av Hanna Sepp som i sin rapport kritiserar förskollärarutbildningen att det inte finns tillräckligt med kurser inom ämnet vad måltidspedagogik innebär ute i verksamheten (2013, s.7). Studien utgår från Deweys, Fröbels, och Vygotskijs teorier för att analysera vår empiri som består av deltagande barnobservationer samt intervjuer av pedagoger. Resultatet visar att våra intervjuade pedagoger känner att de vill ha mer tid avsatt till diskussioner i arbetslagen om vad det innebär att måltiden är pedagogisk. De anser att deras livserfarenheter påverkar deras agerande samt skapar ett avtryck i verksamheten, detta kan upplevas både positivt och negativt. I barnobservationerna såg vi klart och tydligt hur pedagogens förhållningssätt skapar olika förutsättningar för att kunna bemöta barnen med ätovilja på ett professionellt sätt. Något som vi också poängterar starkt i vår studie är förmågan att genom diskussioner ha en förmåga att kunna ändra sitt arbetssätt inom arbetslaget. Om man sätter på sig nya glasögon, bidrar de till utveckling av olika lärprocesser i förhållande till barnen ute i verksamheterna. Nyckelord: Pedagogisk måltid, pedagogiskt förhållningssätt, ätovilja, sociokulturellt perspektiv, makt.