Strukturplan : Ett verktyg för att planera den framtida fysiska strukturen?

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan Dalarna/Samhällsbyggnadsteknik

Författare: Julia Adolfsson; [2019]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Arbetet handlar om ett planeringsverktyg i samhällsplaneringen som har benämningen strukturplan. Syftet med arbetet är att undersöka strukturplaners innehåll och om det är ett användbart planeringsverktyg till efterföljande planering som ingår i den formella planeringsprocessen enligt plan- och bygglagen. Även att undersöka varför kommuner väljer att göra en strukturplan som anses vara en informell plansort, istället för att använda de verktyg som plan- och bygglagen erbjuder. Samt undersöka om tidigare forskning stämmer att kommuner använder strukturplaner för att undvika plan- och bygglagsprocessen. Arbetets forskningsdesign är fallstudie med en komparativ analys, fallen som valt är; Utvecklad strukturplan för Nacka stad, Strukturplan Storvreten, Strukturplan Forsåker, samt Strukturplan för Lina. Metoderna som använts i arbetet är kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade intervjuer. Resultatet av innehållsanalysen visar att en strukturplan är ett dokument som på ett övergripande sätt visar den tänkta fysiska grovstrukturen för ett visst geografiskt område i kommunen inom några år. Strukturplanen innehåller kartor, text och bilder som främst visar framtida markanvändningen, befintliga- och framtida bostäder, grönstruktur och trafikstruktur. Den kan även innehålla andra kartor, exempelvis etappindelning och våningsantal, som kommunen tycker är väsentliga att ha med. I de semistrukturerade intervjuerna svarade intressenterna att strukturplanen är ett användbart planeringsverktyg till efterföljande planering och används istället för en fördjupning av översiktsplanen för att undvika plan- och bygglagens formella process. Vilket resulterar i att det stämmer överens med den tidigare utredningen En effektivare plan- och byggprocess (SOU 2013:34), ), att kommuner tar fram en strukturplan för att undvika PBL-processen. Slutsatsen är att kommuner väljer att göra en strukturplan som lyfter planeringsfrågor och löser planeringsproblem på en övergripande nivå och ska främst användas som ett internt strategisk planeringsverktyg. En strukturplan skapas för att det finns ett högt krav på att publicera bostäder från politikerna och för att den kommunala planeringsprocessen är tidskrävande. Därför väljer kommunen att frångå arbetet med PBL, och gör istället en strukturplan som planeringsverktyg för tidsbesparing och behöver inte genomföra PBLprocessens formella delar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)