Lika värd men hör inte hit : En undersökning om svenska gymnasieelevers attityder till finsk och engelsk brytning

Sammanfattning: I denna uppsats beskrivs en studie av attityder till brytning. Genom ett masktest har attitydernatill finsk och engelsk brytning hos ett femtiotal gymnasieelever på en skola i Mellansverigeundersökts. I en enkät har eleverna angett bedömningar av egenskaper hos sex påhittade läraresom ansöker om att bli deras nya samhällskunskapslärare. Dessa sökande har bedömts utifrånröstprov. En av dessa har talat med stark finsk brytning, en med stark engelsk brytning, en medlätt engelsk brytning och tre har talat standardsvenska. Samma talare har stått bakom de tvåengelska varianterna, men detta har informanterna inte informerats om. Då alla kandidaternaför positionen har läst upp samma personliga brev skulle bedömningarna utgå ifrån det intryckeleverna fick av deras sätt att tala. Som ett tillägg skulle eleverna dessutom rangordna talarnaefter preferens. Syftet har varit att avgöra om och i vilken utsträckning art och grad av brytningpåverkar ungdomarnas uppfattningar av talarna som personer.Undersökningens resultat visar att art och grad av brytning påverkar hur människor blirbetraktade i samhället. Informanterna värderade standardsvenskan och den lätta engelskabrytningen högre än de starka brytningarna och gav dem högre placeringar i rangordningen.Mellan de två starka brytningarna föredrog man starkt den engelska brytningen framför denfinska brytningen. Inga säkra slutsatser kan dock dras om attityder till finsk brytning specifiktdå en stor minoritet inte uppfattade denna som finsk. Ändå verkar det spela roll hur stark ensbrytning är och vilken brytning det rör sig om för hur man blir bedömd i samhället.