SIP- Ett mångtydigt fenomen : Biståndshandläggares erfarenheter

Sammanfattning: Det finns inte mycket forskning kring samordnad individuell plan (SIP) och den forskning som finns berör främst professionella inom socialtjänsten med målgrupperna barn och unga, funktionshinder, psykiatri och missbruk. Med en växande andel äldre i svenska samhället har socialstyrelsen tagit fram dokument för samordnad individuell plan specifikt för gruppen äldre. Det behövs mer forskning i ämnet och genom att undersöka hur SIP används och fungerar för samverkan inom äldreomsorgen, som fortfarande är ett outforskat område, kommer det ge kunskap i hur samverkan och delaktighet ser ut inom just det området. Syftet med studien är att undersöka upplevelser och erfarenheter som biståndshandläggare inom äldreomsorgen har av att arbeta med SIP. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta kvalitativa intervjuer med biståndshandläggare som är verksamma i fyra kommuner i Sverige. Material analyserades med meningskoncentrering och resulterade i tre teman; Den oklara processen, Det parallella uppdraget och Delaktighetens begränsningar. De teorier som använts i studien berör gräsrotsbyråkrati och den så kallade inflytandetrappan. Resultatet visar på skillnader i hur biståndshandläggare ser på sin roll under processen och i mötet med andra huvudmän, den enskilde och anhöriga vid SIP möten. SIP blir för biståndshandläggare ett mångtydigt fenomen då det i deras roll förväntas utifrån en intuitiv känsla skapa delaktighet för den enskilde och anhöriga. Detta gör SIP svårt vilket ger den likheten att biståndshandläggare inom äldreomsorgen inte använder sig av SIP som metod i så stor utsträckning.