Livskvalitet efter en brännskada

Sammanfattning: Bakgrund: I Sverige brännskadas cirka 20 000 personer om året och cirka 1 363 patienter per år vårdas på sjukhus för sina brännskador. Livskvalitet betyder olika för samtliga människor beroende på vilken situation personen befinner sig i. En brännskada orsakad av en olyckshändelse kan utlösa en psykisk kris. Krisens faser är: chockfas, reaktionsfas, bearbetningsfas och nyorienteringsfas. En persons förmåga att hantera svårigheter i livet kan förstås utifrån känsla av sammanhang (KASAM). KASAM utgår från begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.  Syfte: var att beskriva livskvalitet hos vuxna efter en brännskada. Metod: en litteraturstudie med en systematisk sökning med en beskrivande design har genomförts. Dataanalys genomfördes med en modifierad innehållanalys.  Resultat: I studien framkom fem kategorier: Arbete, Allmän hälsa och socialt välbefinnande, Mental hälsa, Fysisk funktion och fysisk hälsa samt Kroppsuppfattning. Förmågan att arbeta främjade livskvaliteten. Brännskadans placering hade betydelse för utveckling av ångest/depression, de patienterna med ansiktsdeformeringar och/eller brännskadade händer fick diagnosen ångest/depression i större utsträckning än resterande patienter. En brännskada medförde en sämre mental hälsa än bland normalpopulationen. Social förmåga, personliga relationer, sexualliv och kärleksrelation påverkade livskvaliteten. Att bearbeta de estetiska och funktionella negativa konsekvenser som brännskadan medfört var betydande för livskvaliteten.    Slutsats: Förmågan att arbeta, brännskadans storlek, djup och placering påverkar livskvaliteten. Brännskadade patienters nuvarande familjesituation är mer tillfredsställande jämfört med normalpopulationen fyra år efter brännskadan. Ansiktdeformeringar och brännskadade händer ger svåra sociala problem.    Sökord: Brännskada, Kris, Livskvalitet och Trauma