Kännetecken för nedstämdhet hos äldre personer i särskilt boende

Sammanfattning: Bakgrund: Globalt sett är depression det sjukdomstillstånd som står för störst sjukdomsbörda mätt i år förlorade till sjukdom. Incidensen av depression i världen har ökat med 49 % från 1990 till 2017 och forskning har visat ett samband mellan kön och ålder samt depression. Motiv: Det finns bristande kunskap om vad som kännetecknar personer med nedstämdhet. Det är oklart om de samband som finns gällande funktionsnedsättning och depression även har ett samband gällande nedstämdhet. En ökad kunskap hos distriktssköterskor om kännetecken för nedstämdhet hos äldre kan förväntas leda till att detta tillstånd identifieras både tidigare och bland fler personer. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera kännetecken på nedstämdhet hos äldre personer i särskilt boende. Metod: Data till denna studie har inhämtats från en longitudinell studie (Äldre vårdade på institution i Västerbotten) och består av data från instrumentet MultiDimensional Dementia Assessment Scale (MDDAS). Studien riktades mot personer boendes i särskilda boenden för äldre i Västerbotten i maj 2013. Totalt besvarades 2210 enkäter (svarsfrekvens 70,1 %). Chi2-analys användes för att identifiera variabler med statistiskt signifikanta samband med nedstämdhet. En stegvis logistisk regressionsanalys användes för att skapa en förklaringsmodell. Resultat: Resultatet visar att aggressivitet, verbalt störande eller uppmärksamhetssökande beteende, hallucinationer, smärta samt kvinnligt kön var förknippat med en ökad sannolikhet för förekomst av nedstämdhet. Det visar även att ålder var en skyddsfaktor i detta sammanhang. Modellen förklarade 6,7-12,6 % av variationen. Konklusion: Distriktssköterskor har en viktig roll när det gäller att identifieranedstämdhet hos äldre, vilket vårt resultat kan bidra till.