Statligt och kommunalt väghållaransvar : En studie kring allmän väghållning och kommunala väghållningsområden

Sammanfattning: Sveriges vägnät utgör en viktig del av det sammanhängande transportsystemet. Vägnätet är indelat i tre olika vägtyper, allmän väg, kommunal gata och enskild väg, vilka i sin tur regleras i olika lagstiftningar. För att säkerställa att vägarna är öppna och framkomliga finns det för varje väg en avsedd väghållare som är ansvarig för byggande och driften av vägen. Väghållare för allmän väg är primärt staten (genom Trafikverket), men om det främjar en god och rationell väghållning kan en kommun kan förordnas som väghållare för allmänna vägar inom hela eller delar av kommunen. När en kommun förordnas som allmän väghållare upprättas ett kommunalt väghållningsområde runt huvudorten inom vilket kommunen blir huvudsaklig väghållare.  Genom tillämpning av kombinerade metoder syftar detta arbete till att utifrån en historisk översikt och gällande institutioner översiktligt studera det statliga och kommunala väghållaransvaret, med fokus på allmänna vägar. Arbetet kombinerar en litteraturstudie, en enkätundersökning och ett antal mindre fallstudier, vilka avser att närmare undersöka synen på dagens fördelning av väghållaransvar, förändringar i väghållaransvar mellan stat och kommun, samt de kommunala väghållningsområdena roll och funktion i praktiken.  Arbetet visar på att kommunerna idag generellt ser positivt på det kommunala väghållaransvaret för allmänna vägar. Vid förändringar i väghållaransvaret är det primärt en kommun som övertar ansvaret från staten, och då vanligtvis genom att kommunen övertar vägrätten genom en ändring i det kommunala väghållningsområdet. Att ändringar i väghållaransvar mellan stat och kommun idag kräver överenskommelser, samtidigt som det saknas tvångsmedel, kan ifrågasättas ur både effektivitets- och rättviseaspekter. De incitament som idag framhålls för ett kommunalt väghållaransvar är samhällsekonomiska vinster, dock påpekas det av ett antal kommuner att dessa inte i tillräcklig omfattning kompenserar den ökade ekonomiska bördan.  Vidare har det konstaterats i arbetet att den kommunala kunskapen kring väghållarfrågor är viktig och skulle behöva förbättras. Ökad kompentens samt bättre information ifrån Trafikverket skulle potentiellt kunna leda till att fler samhällsekonomiska ändringar av väghållare genomförs, att fler kommuner engagerar sig i den allmänna väghållningen och att kommunerna i större utsträckning utnyttjar sin roll som allmän väghållare. Dagens regelverk rörande väghållaransvar leder även till en viss splittring av vägnätet inom tätorter då en väg i kommunal väghållning potentiellt kan ändra karaktär mellan allmän väg, gata och enskild väg flera gånger. Något som eventuellt skulle kunna motverkas av en mer enhetlig lagstiftning och större distinktioner mellan statlig och kommunal allmän väghållning.