Tidiga förhör som bevisning i brottmål

Sammanfattning: Samhället är ständigt under utveckling utifrån flertalet hänseenden. Tekniken utvecklas och moderniseras och skapar nya möjligheter på flertalet sätt. Bland annat skapas nya möjligheter till att effektivisera brottsutredningar samt det processrättsliga förfarandet. Därutöver går det att utläsa en flitig samhällsdebatt kring situationen i landet kring gängkriminalitet och det hänsynslösa våldet som är förekommande i samhället. Det föreligger således skäl till att modernisera det processrättsliga förfarandet, så att regleringen anpassas till den teknik som numera utvecklats, samt den problematik som finns i dagens samhälle.  Det processrättsliga förfarandet styrs av grundläggande principer som bland annat ska upprätthålla rättssäkerheten. Tre av de mest centrala principerna som är grundläggande i rättssamhället är principerna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration. Dessa principer styr det processrättsliga förfarandet och kompletterar varandra för att upprätthålla rättssäkerheten.  Den 1 januari år 2022 trädde en ny reglering i kraft beträffande bevisregler i brottmål. Regleringen syftar till att utöka möjligheterna till att åberopa tidiga förhör som bevisning i domstol. Förhör under förundersökningen som tagits upp med ljud och bild ska kunna åberopas som bevisning under huvudförhandlingen. Skriftliga förhör i enlighet med den nya regleringen ska också kunna åberopas som bevisning. Genom denna lagstiftning ska det processrättsliga förfarandet bli mer effektivt samt vara mer modernt i förhållande till samhällsutvecklingen.  Uppsatsen syftar till att analysera lagändringen och jämföra hur den förhåller sig till grundläggande principer som ska ligga till grund för det processrättsliga förfarandet. I uppsatsen kommer det även att diskuteras huruvida de nya reglerna om utökade möjligheter att åberopa tidiga förhör som bevisning i domstol är förenliga med bestämmelser i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. I uppsatsen kommer det såldes att redogöras för den nya bestämmelsen samt analysera mot bakgrund av grundläggande principer och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Genom uppsatsen kommer den rättsdogmatiska metoden att tillämpas tillsammans med den rättsanalytiska metoden och även den rättspolitiska metoden. Detta i form av en analys av såväl rättskällor som lagstiftningen i förhållande till samhället. Även en diskussion kring vilka ändamål som rätten bör uppfylla kommer att framföras under uppsatsen.  Resultatet av den sammanfattade analysen har påvisat brister i rättssäkerheten till följd av att grundläggande principer inte efterföljs vid tillämpningen av lagstiftningen. Likaså förekommer brister i förhållande till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, detta till följd av artikel 6 som reglerar rätten till en rättvis rättegång, följaktligen rätten till motförhör. Under uppsatsen har det lagts stor vikt på jämförelse av bristerna som regleringen innebär med dess positiva följder. Det är trots allt konstaterat att ett mer modernt processrättsligt förfarande är välkommet. Däremot inte på bekostnad av det mest grundläggande i ett rättssamhälle.