Key performance indicators for resilience when disturbance occur in the Swedish railway system

Detta är en Kandidat-uppsats från Linköpings universitet/Kommunikations- och transportsystem; Linköpings universitet/Tekniska högskolan

Sammanfattning: Järnvägen drabbas av olika störningar vilket skapar förseningar i trafiken. Trafikverket och det branschgemensamma samarbetet ”Tillsammans för tåg i tid” (TTT) efterfrågar ett nyckeltal för resiliens. Nyckeltalet ska kunna användas för att mäta resiliens då tåg i det svenska järnvägssystemet drabbats av en störning. En störning är något som inträffar och minskar ett systems operativa förmåga. Mätning av resiliens och aktivt arbete för att öka resiliens kan användas till arbete för förbättrad punktlighet. Studien går ut på att ta fram detta nyckeltal och anpassa det för Trafikverket och TTT. I studien framkommer det att ett mått för resiliens visar hur väl ett system kan motstå störningar, anpassa sig under störning och hur väl systemet återställer sig efter störning. Resiliens består följaktligen av tre kategorier: motståndskraft, anpassningsförmåga och återställningsförmåga. Dessa tre kategorier är väsentliga för hur modellen för mätning av resiliens ska definieras. I studien framkommer det också att nyckeltalet resiliens är beroende av tidpunkter relaterade till störningshanteringen och indikatorn kapacitet. Kapaciteten för järnvägssystemet bestäms till kvoten av antal tåg i tid och totalt antal tåg. Den modell som utgås från är Francis and Bekera (2014) där resiliensen presenteras som en faktor av återställningsförmåga, anpassningsförmåga och motståndskraft. Resiliensen beräknas med hjälp av en modell där kapacitetsvärden för olika tidpunkter, då en störning inträffar, behövs. Utöver kapaciteten behövs även tidpunkterna för dessa kapacitetsvärden såväl som sannolikheten för att störningen upprepas. Dessutom behövs en parameter som bestämmer hur betydelsefullt det är att återställningen är snabb. Modellen ger ett resiliensvärde som ligger mellan 1 och 0, där 1 är det bästa värdet som betyder att systemet är fullt resilient mot just den störningen. Modellen är bäst tillämpad då en enskild störning inträffar på en begränsad sträcka istället för ett flertal störningar. Dock är modellen inte tänkt att användas då trafiken är helt stillastående utan när minst ett tåg kan nå sitt mål. Slutligen kan värdet för resiliens till exempel användas som ett jämförelsemått för olika sträckor vid ett beslutsunderlag för resursplanering.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)