FAKTORER AV BETYDELSE FÖR DELTAGANDE I AKTIVITETER HOS PERSONER MED DEMENSSJUKDOM

Sammanfattning: Bakgrund Ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv anses alla människor ha ett behov av att delta i aktiviteter som en del i att uppleva hälsa och välmående. Det är ett basalt behov att vara aktiv, att känna sig kompetent i aktivitet och att själv kunna välja sina aktiviteter. Demens är en sjukdom som gör att personens förutsättningar för att delta i aktivitet förändras, vilket innebär ett ökat behov av stöd från omgivningen. Alla människor har rätt att delta i aktivitet oavsett om det finns en funktionsnedsättning eller inte, vilket föranledde intresset att kartlägga vad som kan påverka deltagandet i aktiviteter hos personer med demenssjukdom samt vilka faktorer som kan vara främjande och hindrande för deltagande. Syfte Att undersöka vilka faktorer som i den vetenskapliga litteraturen beskrivs ha betydelse för deltagande i aktivitet hos personer med demenssjukdom. Metod En systematisk litteraturstudie med deduktiv ansats. Sökning av litteraturen genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl, AMED och Scopus. Åtta artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall samt McMasters critical review form, och analyserades genom tematisk innehållsanalys. The Person-Environment-Occupation-Performance (PEOP) – modellen användes som utgångspunkt för analysen. Resultat I analysen framkom att faktorer relaterat till personen, miljön och aktiviteten var av betydelse för deltagande i aktivitet. Personens kognitiva och fysiska förmågor och hur dessa upplevdes påverka den egna utförandekapaciteten kunde utgöra en möjlighet eller ett hinder för deltagande. Kommunikation och motivation var också faktorer av betydelse. Aktivitetens syfte och hur denna var utformad var också betydande för deltagande. Faktorer i den sociala, fysiska och politiska miljön kunde också verka främjande eller hindrande för deltagande i aktivitet beroende på förutsättningar, kunskap, attityder och resurser. Slutsats Personer har behov av att delta i aktiviteter trots uppkomst av demenssjukdom. Resultatet bekräftar arbetsterapeutisk teori om att det finns ett starkt samband mellan person, miljö och aktivitet. Resultatet visar också att faktorer i samtliga delar kan vara både möjliggörande och hindrande för deltagande i aktivitet för personer med demenssjukdom. Huvudfynden vilka alla påverkade deltagande var hur personer kände inför sin demensdiagnos och sin egen förmåga, om personerna var motiverade till att delta i aktiviteten samt vilket syfte och form aktiviteten hade. Den omgivande miljön spelade en stor roll i om aktivitet möjliggjordes eller hindrades. Arbetsterapeuter kan, bland annat, ha en viktig roll i att vidare identifiera möjliggörande och hindrande faktorer, och i att anpassa aktiviteter efter personernas preferenser och behov för att främja deltagande i aktivitet.