Barns användande av pekplattor som diskursiv praktik : En diskursanalytisk studie av policydokument relaterade till barns användande av digitala verktyg

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Malmö universitet/Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS)

Sammanfattning: Digitalisering och barns användande av pekplattor är ett omdebatterat ämne med en lång rad infallsvinklar och riktlinjer som vänder sig till såväl vårdnadshavare som professioner inriktade på barn. Till studiens problembakgrund är World Health Organisations publicering av ett dokument med riktlinjer om bland annat barns skärmanvändning, ett dokument som skapar ett spänningsfält och en motsägelse både i relation till vad tidigare forskning kommit fram till samt riktlinjer som den svenska Rikshandboken i barnhälsovård för professionen respektive förskolans läroplan anger. Studiens syfte är att identifiera vilka diskurser och subjektspositioner relaterade till barns användande av digitala verktyg som framträder i följande dokument: WHO (2019), Rikshandboken (Bergström 2019) och förskolans läroplan(er) (Lpfö 18 2018; Lpfö 98 2016). Metoden såväl som analysverktyget för studien är diskursanalys som används för att kritiskt granska och analysera nämnda dokument, för att dels påvisa likheter och skillnader i dokumenten samt hur diskurser om barns användande av digitala verktyg framställs i dem. Resultatet visar att WHO:s riktlinjer skiljer sig från Rikshandboken och förskolans läroplan eftersom riktlinjerna påvisar en kritisk inställning till barns användande av digitala verktyg. Förskolans läroplan uttrycker en tämligen positiv inställning till digitala verktyg och perspektivet är att barns digitala kompetens ska främjas. Resultatet visar även att Rikshandbokens riktlinjer uttrycker att barn med fördel kan använda digitala verktyg, men att innehållet på skärmen spelar roll. Slutsatserna visar att WHO:s riktlinjer inte kan ha någon större plats i förskolan eftersom det uttrycks motstridande diskurser jämfört med förskolans läroplan. En vidare slutsats utifrån de diskurser om digitalisering som framträder i tidigare forskning, Rikshandboken och förskolans läroplan är att det inte är hur länge en pekplatta används som är relevant för barns lärande och utveckling, utan innehållet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)