Matbarometern – kommer de politiska partierna göra det lätt att äta rätt?

Sammanfattning: Det globala matsystemet står inför enorma miljö- och hälsoutmaningar för attnå hållbar utveckling. Forskning på området visar att för att matsystemet skakunna rymmas inom de planetära gränserna krävs förändringar inom såvälproduktion, minskat matsvinn och kostvanor (Willet et al. 2019). Enligt Rööset al. (2020) finns det inte något som tyder på att detta kommer att ske spontantutan det behövs politiskt beslutade styrmedel (Röös et al. 2020).Forskningsplattformen SLU Future Food presenterade i augusti 2020 rapportenStyrmedel för hållbar matkonsumtion – en kunskapsöversikt och vägar framåt.Den kartlägger kunskapsläget inom hållbar matkonsumtion och beskriver 17möjliga statliga styrmedel inom området. De 17 styrmedlen är uppdelade i trekategorier utifrån vilka mekanismer staten kan använda sig av. Rapportenbeskriver att arbetet i offentlig sektor behöver intensifieras, att det behövsnationella mål för en hållbar matkonsumtion samt att det bör utvecklas ochinföras effektiva och attraktiva styrmedelspaket (Röös et al. 2020).Syftet med denna studie är att fastställa hur Sveriges åtta riksdagspartierförhåller sig till de fakta och behov av framtida åtgärder som SLU:s rapportvisar. Dels undersöker jag om partierna vill verka för införandet av mål för enhållbar matkonsumtion i linje med redan beslutade klimat- och miljömål, delshur partierna förhåller sig till införandet av de 17 styrmedel som föreslås avSLU Future Food. För detta ändamål har en kvalitativ och kvantitativ enkätanvänts. Underlaget till enkätdesignen är rapporten från SLU Future Food.Respondenterna för respektive parti är ledamöter inom Miljö- ochjordbruksutskottet då de arbetar med miljö- och klimatpolitik i Sverige ochförbereder Riksdagens beslut i miljömålsarbetet (Sveriges Riksdag 2021).Undersökningens resultat visar att styrmedel i kategorin Kunskap och stödgenerellt sett är mer accepterat bland partierna än styrmedel inom kategorinFörändrade relativpriser och Reglering och krav. Vidare står det klart att ingetav Sveriges åtta riksdagspartier kommer, inför sin kommande mandatperiod2022–2026, verka för införandet av styrmedelspaketet i sin helhet. Slutsatsen äratt det finns en tydlig diskrepans mellan de uppsatta nationella ochinternationella miljö- och klimatmålen och de politiska partiernas intentionergentemot konsumenten i frågan, samt att den politiska viljan att minska dennadiskrepans generellt är begränsad till enbart vissa styrmedel med låg/långsamgenomslagskraft.