Tre metoder för att utvärdera ledsvullnad hos hund

Detta är en Master-uppsats från SLU/Dept. of Anatomy, Physiology and Biochemistry

Sammanfattning: I denna studie utvärderades tre olika mätmetoder för att bedöma en eventuell ledsvullnad i armbågsleden hos 18 hundar. Metoderna som utvärderas var palpation, mätning med skänkelmått samt mätning med måttband. Syftet med studien var att bestämma inter- och intrareliabiliteten för ovan nämnda metoder. Anledningen till att detta är av intresse är att den metod som framför allt används idag för att bedöma ledsvullnad är palpation, vilken har visat sig vara en inte helt tillförlitlig metod. Inom veterinärmedicinsk rehabilitering behövs idag mer objektiva sätt att mäta ledsvullnad för att på ett bättre sätt kunna utvärdera olika behandlingsmetoder så väl som det kliniska rehabiliteringsarbetet. Det vore önskvärt om det fanns objektiva mätmetoder att mäta ledsvullnad som samtidigt är billiga och inte alltför tidskrävande att genomföra. I denna studie tittade vi även på eventuella samband mellan graden av ledsvullnad och minskad belastning av det affekterade benet med hjälp av en tryckmätningsmatta. Att bedöma hälta genom att observera en hunds rörelsemönster är liksom palpation inte en helt tillförlitlig metod. En tryckmätningsmatta ger möjlighet att mäta skillnader i belastning som ögat inte uppfattar och skulle också kunna användas som en mer objektiv mätmetod att bedöma hälta på. Resultaten visade på en mycket bra intrareliabilitet för mätmetoderna skänkelmätning (medialt/lateralt och kranialt/kaudalt över armbågsleden) samt mätning med måttband (cirkulärt och i form av en åtta runt leden). Dessutom visades att intrareliabiliteten var bättre än interreliabiliteten för både mätning med skänkelmått och mätning med måttband. Den metod som hade bäst interreliabilitet var mätning med skänkelmått kranialt/kaudalt, som visade god överensstämmelse mellan mätpersonerna. Denna metod visade sig även ha en bättre interreliabilitet än palpation av leden för att bedöma ledsvullnad. Resultaten visade även på en god korrelation mellan hälta/svullnad och mätmetoden skänkelmätning både medialt/lateralt och kranialt/kaudalt. Ytterligare studier behövs för att avgöra om det finns någon symmetrivariabel från resultaten av tryckmätningsmattan som korrelerar med en svullnad i armbågsleden.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)