Optimering av vägdataleveranser till den nationella vägdatabasen med hjälp av byggnadsinformationsmodellering

Sammanfattning: Trafikverket använder den nationella vägdabatasen, NVDB, för att samla in och hantera levererad vägdata. Den nationella vägdatabasen är därför väldigt avgörande för förvaltning och underhåll av vägar. Trafikverket driver projekt där nya vägar för fordon, cyklister och fotgängare byggs och slutligen tas i bruk. Information om vägdata från dessa projekt levereras sedan till NVDB och med hjälp av informationen kan de nya vägarna underhållas för att kunna behålla en lång livslängd. Enligt Trafikverket kan leveranser av vägdata från projekt till den nationella vägdatabasen fortfarande förbättras då de för närvarande inte är tillräckligt effektiva. Trafikverket har intresset att förbättra leveranser av vägdata till NVDB för att uppnå en högre och förenklad kontroll över Sveriges infrastruktur. Potentialen för ökad digitalisering och automatisering av hantering av vägdata finns för att Trafikverket ska kunna uppnå en mer hållbar infrastruktur med så låg miljöbelastning som möjligt. Syftet med arbetet är att hjälpa Trafikverket att uppnå en mer hållbar infrastruktur genom förenkling av underhåll av vägar. Arbetet är uppdelat i två frågeställningar varav den första frågeställningen belyser Trafikverkets kravställningar generellt för leverans av vägdata till NVDB från projekt för att undersöka om de är tillräckligt omfattande och tydliga. Den andra frågeställningen undersöker i en fallstudie hur leveranser av vägdata till NVDB i projektet E4 Förbifart Stockholm Lindvreten Norra kan optimeras. Metoderna som användes i studien är främst kvalitativa och inkluderar en litteraturstudie, en fallstudie och intervjuer. Även kvantitativa metoder användes genom dataanalys och framtagning av ett lösningskoncept, vilket testades i projektet med syfte att förenkla och effektivisera hanteringen av vägdata. Resultaten tyder på att Trafikverkets kravställningar för vägdataleveranser till NVDB från projekt har vissa brister. Ett antal åtgärder har föreslagits och en åtgärd är att varje vägdataleverans ska vara i ett fastställt filformat. Fortsättningsvis ska direktiven i kravställningen förtydligas och effektiviseras. Vägdata ska alltid innehålla X-, Y- och Z-koordinater samt vara konverterade till ett bestämt koordinatsystem. Inför varje projekt ska det i ett tidigt skede kravställas att vägens geometri representeras i en referenslinje med ett bestämt filformat. Referenslinjen ska vara anknuten till vägens tillhörande komponenter. Ytterligare erhållna resultat i studien har varit ett antal föreslagna åtgärder för optimering av vägdata som levereras till NVDB från projektet Lindvreten Norra. I första hand bör en referenslinjefil skapas som tidigare nämnt. Därefter ska en mall iordningställas och fyllas i med nödvändig information. Slutligen ska informationen i mallen integreras med geometrin i referenslinjefilen för att skapa en leveransfärdig fil i korrekt format på ett automatiserat sätt till NVDB. Avslutningsvis dras slutsatsen att Trafikverkets kravställningar för leverans av vägdata till NVDB från projekt är otydliga och alltför omfattande. Med hjälp av det framtagna lösningskonceptet kan vägdataleveranser till NVDB från projektet Lindvreten Norra optimeras. På så vis kan Trafikverkets underhållsavdelning få mer korrekta planeringsunderlag för vägarna och kan därmed upprätta underhållsplaner som bidrar till en mer hållbar infrastruktur.