Vad förklarar prisförändring på bostäder i Göteborg?

Sammanfattning: Introduktion: Efter den finansiella krisen 2008 har i jämförelse med andra länder i norden både fastighetspriser, nybyggnation och trångboddheten ökat som allra mest i Sverige. Samtidigt sker en stark befolkningstillväxt i framför allt Sveriges större städer. Vidare bedöms bostadsbristen fortsatt närvarande i Sveriges större städer (NAI Svefa 2017). Boverket (2017a) uppskattar att nybyggda bostäder i storgöteborg ligger lägre än riksgenomsnittet på 7,1 bostäder per 1 000 invånare, vilket är lägre än både storstockholm och stormalmö. Bostadsmarknadens prisökning är ett nutida problem och bostadssektorn utgör en central del av svensk ekonomi (Boverket 2016). Syfte: Denna studie fokuserar på att kvantitativt undersöka relationen mellan prisförändringen på bostadsmarknaden i Göteborg med avseende på förändring av befolkningsmängd, trångboddhet, nybyggnation samt reporänta mellan år 2000–2016. Metod: För att undersöka relationen mellan prisförändringen på bostäder i Göteborg med faktorerna befolkningsmängd, trångboddhet, nybyggnation samt reporänta tillämpas multipel regressionsanalys. Slutsats: Efter körning av modellen prisförändring på bostadsrätter är slutsatsen att prisförändringen enligt studiens regressionsanalys enbart kan förklaras genom variabeln befolkningsökning. Efter körning av modell med avseende på prisförändringen på småhus är slutsatsen att prisförändringen enligt regressionsanalysen kan förklaras genom variablerna befolkningsmängd och trångboddhet. Sammantaget är Göteborgs folkmängd den starkaste faktorn för prisförändringen på bostadsmarknaden.