Planeringsbok för föräldrar med barn som vårdas på en barnintensivvårdsavdelning : En pilotstudie inom svensk barnintensivvård

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Borås/Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Sammanfattning: En väl fungerande kommunikation mellan vårdpersonal och föräldrar till barn som vårdas på barnintensivvårdavdelningar, är en viktig faktor för upplevelsen av vården. Kommunikationen är även viktig för patientsäkerheten samt för att öka tryggheten för föräldrar genom att vara mer delaktiga i sina barns vård. Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen hos föräldrar till barn vårdade inom svensk intensivvård med avseende på kommunikation och information och hur en planeringsbok kan påverka denna upplevlse. En planeringbok utformades med stöd från tidigare erfarenheter från en liknande studie genomförd i USA. Planeringsboken gavs ut till 7 familjer och sedan djupintervjuades föräldrarna som deltog i studien. Föräldrarna fick frågor om deras upplevelser kring kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) i Sverige. De fick även frågor om vad de hade för upplevelser kring planeringsboken som de fått gå igenom eller använt. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera innehållet. Analysen resulterade i 3 kategorier och 9 subkategorier. Resultatet visar att det i överlag finns en god tillfredställelse hos föräldrarna vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen på barnintensivvårdsavdelningen. Det finns dock en en önskan om ett mer strukturerat sätt att kommunicera och att det skall ske mer regelbundet. Det är genomgående för samtliga föräldrar att det finns ett stort informationsbehov. Behovet av information förändras med tiden, ju längre föräldrarna varit på sjukhuset eller BIVA desto mer detaljerad  information ville de ha. När information gavs på ett tydligt  och strukturerat sätt så skapade det trygghet och förtroende men om det uppstod en känsla av att informationen sorterades och att ingen gav sig tid att förklara eller ge information så kunde det skapa en känsla av frustration och maktlöshet hos föräldrarna. Resultatet pekar även på att ett mer strukturerat kommunikationsverktyg som till exempel en planeringsbok skulle vara till god nytta för föräldrarna. Planeringsboken skulle skapa en struktur i vardagen för föräldrarna. Den skulle även vara ett bra stöd för kommunikationen mellan föräldrarna och vårdpersonalen samt vara till bra hjälp genom att skapa mer trygghet och utrymme för föräldrarna att vara mer delaktiga i deras barns omvårdnad.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)