Specialpedagogen som samtalspartner : En studie om hur olika professioner inom förskolan upplever specialpedagogiska samtal

Sammanfattning: Sammanfattning/Abstract Giertta, Michelle & Petersson, Emma. (2023). Specialpedagogen som samtalspartner: En studie om hur olika professioner inom förskolan upplever specialpedagogiska samtal. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Då forskning visar (Bladini, 2004) att samtal i form av handledning är en bidragande orsak för att skapa förutsättningar för barn i behov av särskilt stöd, är förväntningen att studien ska bidra till en utvecklad förståelse för hur specialpedagogen som kvalificerad samtalspartner kan utveckla andra professioner. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur specialpedagogens kompetens som kvalificerad samtalspartner tas tillvara när det gäller att leda samtal med olika professioner inom förskolan. Våra frågeställningar är: Vilka erfarenheter har olika professionerna inom förskolan av specialpedagogiska samtal? Vilka utmaningar och möjligheter finns för specialpedagogiska samtal? Hur kan dessa samtal fungera professionsutvecklande för professionerna i arbetet med barn i behov av särskilt stöd? Teori Teoretisk förankring utgår från professionsteori och social inlärningsteori med fokus på begreppet self-efficacy. Syftet med att använda två teorier är att professionsteorin kommer inrikta sig på yrkesrollen, det vill säga specialpedagogen som profession, medan begreppet self-efficacy kommer användas för att sätta individen i fokus. Metod En fenomenografisk ansats har varit inspiration för denna studie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju informanter inom förskolan. Vid analys och bearbetning av empiri användes en fenomenografisk analysmodell. Resultat Resultatet visar att det förekommer olika former av specialpedagogiska samtal i förskolan. Det bekräftande, utifrånperspektiv, råd och tips samt det vägledande samtalet är alla samtal som förekommer och innebär olika roller som specialpedagogen tar. Det framkommer en skillnad gällande kontinuitet och närhet till specialpedagogen. Specialpedagogen tillskrivs legitimitet kopplat till dennes utökade kunskap gällande barn i behov av särskilt stöd. Informanterna upplever att de har beredskap att möta barn i behov av särskilt stöd där deras yrkeserfarenhet spelar roll när de beskriver detta. Professionsutveckling kan kopplas till specialpedagogiska samtal dock finns det en variation kring vad professionsutveckling är och således på vilket sätt samtalen bidrar. Specialpedagogiska implikationer Vilken benämning samtalet som specialpedagogen genomför är inte det väsentliga, utan det väsentliga är att professioner inom förskolan som deltar upplever dessa samtal som positiva och utvecklande. Det finns en önskan om att specialpedagogen ska finnas närmare verksamheten, samt att samtal ska genomföras kontinuerligt med arbetslag och inte enbart ha fokus på enskilda barn. Nyckelord Barn i behov av särskilt stöd, beredskap, förskola, professionsutveckling, specialpedagogiska samtal