Uppföljning av Vänersborgs miljömål 2009 - 2011

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Sveriges miljömålsstruktur är i förändring med ambitionen att skapa ett välfungerande system för hur arbetet med miljöfrågor ska fortsätta. Denna uppsats är en utvärdering av agenda 21 miljömål på lokal nivå, Vänersborgs kommun, med 13 miljömål, sammanlagt 26 stycken inberäknat delmålen. Uppsatsens syfte, att spegla kommunens miljöarbete och hela den geografiska kommunens förhållningssätt till miljömålen, har skett genom att stämma av hur arbetet med miljömålen fungerat under en tre års period, år 2009 till 2011. Denna uppföljning är den andra kommunen har gjort, och tanken har varit att bygga på de förra parametrarna. När målen konstruerades, skrevs förslag på hur målen skulle följas upp, med tanken att de skulle kunna användas vid uppföljningen 2012. Metoderna har använts där de har fungerat, men som del av syftet med uppsatsen, så har det varit att testa och hitta bättre metoder för uppföljning. Därför har fokus varit att hitta mer användbara nyckeltal, som indikerar om måluppfyllelsen. Uppföljningen har till skett i samarbete med miljö och hälsoskyddskontoret och miljösamordnare i kommunen. Direktiv och planer som tillkommit under treårs perioden, har bidragit till uppföljningens beskrivande del och till bedömningen. I vissa fall har förutsättningarna för att stämma av målen varit svaga, och i de fallen för att avgöra begränsningar och bedömning, har all text och statistiskt material kompletterats med en veckas fältarbete i kommunen, med samtal med tjänstemän och besök på projekt. Uppföljningen har resulterat i förslag på andra mätmetoder, främst med betoning på behov att bättre nyckeltal behövs, både för att jobba för målen och för att kunna följa upp dem. Med tanke på den nationella omstruktureringen med miljömålen, så har mina förslag på mål och nyckeltal skett med framförhållning till naturvårdsverkets föreslagna mätmetoder som väntas starta 2013. Det har visat sig att bedömningen varit beroende av målformuleringen och möjligheten att få tag i mätningar och annat underlag. Sammanfattningsvis är det oftast de specifika målen, eller de med specifika nyckeltal, som blivit uppnådda. Hur målen är konstruerade har inverkan på möjligheten att implementera dem i kommun invånares vardag och i verksamheter. Uppföljningen har resulterat i ett antal förslag på hur arbetet med målen kan förbättras, och vilka mål som kan revideras, tas bort eller läggas till. Erfarenheterna ifrån uppföljningsprocessen, ska fungera som en bas för fortsatt miljöarbete i kommunen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)