Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna på Stockholmsbörsens Large Cap-lista
Sammanfattning: Sedan de internationella redovisningsstandarderna infördes 2005 har redovisningen av inkomstskatt blivit mer transparent. Företagens omgivning ställer allt högre krav på att intressenterna skall förses med upplysningar gällande vad som påverkar deras inkomstskatt. Thomas Andersson, partner på Deloitte och verksam på avdelningen Corporate and International Tax Services, märker i sitt arbete att klienterna har ett större intresse för effektiv skatt. Betydelsen av att främst ägare och investerare skall få fullständig och användbar information om företagens effektiva skatt har gjort att författarna fått i uppdrag av Thomas Andersson att undersöka hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt. Författarna har formulerat följande forskningsfrågor för denna studie: Hur redovisar Sveriges största koncerner sin effektiva skatt? Finns det några samband mellan den effektiva skattens storlek och antalet uppfyllda undersökningspunkter? Syftet med denna studie är att identifiera hur Sveriges största koncerner redovisar sin effektiva skatt samt att urskilja vilka skillnader som finns mellan koncernernas redovisning. Utifrån studiens resultat skall författarna undersöka om det finns några samband mellan koncernernas effektiva skatt och antalet uppfyllda undersökningspunkter för att kunna ge en förklaring till varför koncernerna redovisar som de gör. Ansatsen för studien är kvantitativ, designen är komparativ och angreppssättet författarna valt är en innehållsanalys. I urvalet finns alla koncerner på Stockholmsbörsens Large Cap‐lista representerade, med undantag för fyra koncerner som inte uppfyllde urvalsvillkoren. Med en av författarna utarbetad kodningsmanual som grund har koncernernas årsredovisningar granskats. Resultatet har sammanställts och analyserats utifrån den teoretiska referensramen samt genom statistisk analys i form av Kruskal‐Wallis test samt Mann‐Whitneys test. Resultatet av studien visar att koncernerna på Large Cap‐listan redovisar på ett likartat sätt. Dock identifieras signifikanta skillnader mellan olika grupper av koncerner. Författarna drar slutsatsen att koncernerna har gjort en liknande tolkning av IASB:s föreställningsram och regelverk samt att skillnaderna mellan grupperna kan förklaras av agentteorin och företagsledningens benägenhet att sprida information.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)
