”Varför hamnar allting där nere?” : lokalinvånares syn på vattenkraftsetableringen i Lilla Lule älv

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Urban and Rural Development

Sammanfattning: Vattenkraften utgör en stor del av Sveriges elproduktion och det är en stabil elförsörjning. Stora delar av produktionen kommer från Luleälven som började byggas ut redan i början på 1900-talet. För att ta reda på hur lokalinvånare ser på vattenkraftetableringen har fyra informanter som levt kring älven intervjuats. De beskriver ett blomstrande samhälle under etableringsfasen där ökat invånarantal ledde till ökad service. De beskriver också många negativa konsekvenser som etableringen har fört med sig så som svaga isar och sämre fiske, men också ojämna vattennivåer som påverkar vattenmiljöer och skapar lerfält. Undersökningen visar att Luleälven har haft en viktig betydelse för människor som levt kring den. Innan vattenkraftsetableringen har älven fungerat som en plats för rekreation och haft ett rikt fiskeliv som försörjt flera hushåll. Det finns en sorg över att älven har tystnat men eftersom etableringen skedde under en tid då människor hade större respekt och tilltro på myndigheters beslut motsatte sig ingen den. Studien visar att lokalinvånare upplever att det har skett en maktförskjutning då de menar att de fått större utrymme att motsätta sig beslut och att deras röster blir hörda i större utsträckning. Flera informanter hävdar att vattenkraftsetableringen inte hade kunnat gå tillväga på samma sätt idag. I uppsatsen presenteras lokalinvånarnas syn på Sveriges landsbygdspolitik genom en studie av vattenkraftsetableringen. En analys av deras svar visar att de anser att vinsterna från naturresurser i norra delarna av landet hamnar i de södra. De känner sig svikna av staten och upplever att Vattenfall dragit sig tillbaka från bygden vilket exemplifieras när 32 arbeten flyttas från Jokkmokk till Indien. Diskussionen kring Letsi pilotprojekt, med syfte att återfå vatten i en torrlagd älvfåra i Lilla Lule älv, handlar om att lokalsamhället vill få någonting tillbaka för vad de anser ha betalat för vattenkraftsetableringen. Genom att använda begreppet industriell kolonialism i den här undersökningen synliggör det problematiken som följde när Sverige skulle moderniseras. Tillgången på naturresurser fanns i norra Sverige och därför föll valet på området.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)