Fysik och genus

Sammanfattning: I Sverige är det idag färre kvinnor än män som väljer att vidareutbilda sig i ämnet fysik, trots att flickor generellt sett har högre slutbetyg i ämnet än pojkar när de slutar årskurs 9. Detta leder till en ojämn könsfördelning inom de yrken som kräver kunskaper i ämnet fysik och fysikyrket blir därmed mansdominerat. Syftet med denna kvantitativa undersökning var att ta reda på hur stora skillnaderna är mellan pojkar och flickor i kunskaperna i samt attityderna till ämnet fysik bland barn i årskurs 9 i Sverige, samt hur sociala faktorer såsom normer och familjebakgrund påverkar deras attityd till ämnet fysik. I studien undersöktes också vad dessa skillnader kan bero på samt hur man eventuellt skulle kunna minska dem. Detta undersöktes med hjälp av att elever i årskurs 9 dels fick göra ett kunskapstest i Newtonsk dynamik, dels fick svara på en semistrukturerad enkät med frågor som behandlar attityder till naturvetenskapliga ämnen med huvudfokus på ämnet fysik. Resultatet analyseras och diskuteras framför allt ur ett pragmatiskt perspektiv och till viss del ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visade att flickor har en mer negativ attityd till ämnet fysik än vad pojkar har och att de i lägre grad än pojkarna kan tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Resultatet visade dock att flickor har en något mer positiv attityd till skolans fysiklektioner än vad pojkarna har och att de i högre utsträckning än pojkarna föredrar att lära sig genom att läraren har genomgång. Flickorna har också något lägre kunskaper i Newtonsk dynamik än vad pojkarna har. Resultatet visade också en hög korrelation mellan elevernas attityd till skolans fysiklektioner och intresset för att lära sig mer inom ämnet fysik, vilket är en indikation på att skolans fysiklektioner har en betydande roll för elevernas attityd till ämnet. Korrelationen mellan elevernas erfarenheter av fysik utanför skolan och elevens intresse för att lära sig mer inom ämnet fysik visade sig vara medelhög, vilket är en indikation på att sociala faktorer såsom vad eleven gör på sin fritid spelar roll för elevens attityd till ämnet fysik. Antalet informanter var dock för lågt och felmarginalerna för stora för att kunna dra några generella slutsatser. Eleverna hade överlag en negativ attityd till ämnet fysik och en stor majoritet av dem kan inte tänka sig att jobba som fysiker i framtiden. Många av eleverna motiverade detta med att de tycker att fysik är ett svårt ämne och önskade att fysikundervisningen görs med lättbegriplig för dem, gärna med kopplingar till deras egen vardag.