Hur får man ett stort ordförråd? : Lärares syn på sina elevers ord- och begreppsutveckling i årskurs 2

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Linköpings universitet/Linköpings universitet/Institutionen för beteendevetenskap och lärandeUtbildningsvetenskap

Sammanfattning:

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs 2 ser på sina elevers ord- och begreppsutveckling, framföralltelever som kan tänkas komma från språkligt svaga miljöer, och hur det påverkar både deras läsinlärning ochkommande läsförståelse. I vårt textbaserade samhälle är det av stor vikt att vara litterat. Det är viktigt att ha ettstort ordförråd för att förstå skriven text. Eftersom en stor del av en persons ordförråd kommer från den miljöpersonen växt upp i och befinner sig i under stora delar av dagen så är då frågan vad skolan gör för de eleversom har ett litet ordförråd vid skolstart. I den här studien, som genomförts i årskurs 2, studeras hur lärarearbetar med alla elevers ord- och begreppsutveckling samt hur lärarna gör för att stödja de elever som deupptäcker har ett litet ordförråd. Det insamlade materialet är intervjuer med sju utbildade, yrkesverksammalärare som arbetar i årskurs 2 på fyra olika skolor. Som grund för intervjuerna ligger ett ordförståelsetest somgenomförts med lärarnas nuvarande elever. Resultatet visar att elevers ord- och begreppsutveckling är ettganska svårt område att arbeta med då det dels är svårt at veta vilka ord eleverna behöver lära sig men ocksåatt det är svårt att följa upp om eleverna lärt sig de tänkta orden. Lärarna presenterar några olika sätt som dearbetar med elevernas ord- och begreppsutveckling på. De menar att hemmet och familjen har en stor betydelseför elevens ordförråd men att det även finns andra faktorer som både underlättar men även försvårar ord- ochbegreppsutvecklingen. Matteuseffekten har betydelse för eleverna med tanke på ordförrådet ochläsutvecklingen. En persons ordförråd kan både förutspå den kommande läsinlärningen men även underlättavid avkodning. Ordförrådet har betydelse för läsförståelsen men läsning som enskild aktivitet är inte lika viktigför utvecklandet av ett stort ordförråd även om de flesta av lärarna i studien anser det. Lärarna i studien är inteeniga om ordförrådet har någon betydelse vid den första läsinlärningen men forskningen menar ett stort ochavancerat ordförråd underlättar vidare ord- och begreppsutveckling och i förlängningen är det gynnsamt ävenför läsutvecklingen och läsförståelsen.Det kan finnas flera orsaker till att resultatet ser ut som det gör. En orsak kan vara att svårigheter kopplade tillordförrådet och läsförståelsen inte visar sig förrän i årskurs 4. Även förmågan att förstå morfem utvecklas inte3förrän i tioårsåldern. En annan orsak kan vara de områden studien gjorts i är områden med i stort sett bara svenskspråkiga familjer med relativt hög utbildningsnivå, även om det finns variationen inom områdena. Det kan vara så att lärarna i studien inte märker av dessa svårigheter på sina elever och därför inte heller funderar över strukturen och systematiken på sin undervisning inom just det här området. Avkodning och läsinlärning har kanske en högre medvetandenivå hos lärarna än ord- och begreppsinlärning.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)