Motivationsfaktorer kring fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer

Sammanfattning: Bakgrund: Bröstcancer har kommit att bli den vanligaste cancerformen för kvinnor och omkring 20 kvinnor varje dag får beskedet att dem har bröstcancer. Uppkomsten till varför bröstcancer uppstår är inte heller helt klarlagd men en av riskfaktorerna för både uppkomst och återfallsrisk är fysisk inaktivitet. Under behandling av bröstcancer visar forskning att det endast är 32 procent av kvinnorna som uppnår en rekommenderad fysisk aktivitetsnivå. Fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer har visat sig ha god effekt på bland annat fatigue, vilket är den vanligaste biverkningen av cytostatika. Motivationen till att vara fysiskt aktiv under behandling styrs också av en rad olika faktorer. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som upplevs vara bidragande till att bibehålla – eller öka den fysiska aktivitetsnivån under behandling av bröstcancer hos kvinnor. Metod: Angreppssättet som applicerades i föreliggande studie var av kvalitativ karaktär. Insamlingen av empiri skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer från sex kvinnor som var under behandling av bröstcancer. I bearbetning och analys användes en innehållsanalys. Det teoretiska ramverket som avvändes var Self-determination theory. Resultat: Resultatet visar på att motivationen till fysisk aktivitet under behandling av bröstcancer styrs av en rad olika motivationsfaktorer, både yttre och inre. Totalt identifierades tio underkategorier som upplevs bidra till motivation att vara fysisk aktiv under bröstcancerbehandling. I föreliggande studie fanns det inget som gav stöd åt upplevd amotivation till fysisk aktivitet. Diskussion: I föreliggande studie finns det likheter med tidigare forskning kring det valda forskningsområdet. Motivationen av att vara fysisk aktiv under behandling av bröstcancer tycks bero på en tidigare vana och erfarenhet av fysisk aktivitet före diagnos- och behandling. Vidare upplevs socialt stöd, fysisk miljö, hjälpmedel, covid-19, begränsningar, mående och hälsa, självförtroende och positiva känslor och glädje bidra till motivationen att vara fysisk aktiv. Slutsats: Föreliggande studie visar att både det valda forskningsområdet och begreppet motivation är komplext. Vad som motiverar en kvinna till att vara fysisk aktiv under behandling behöver nödvändigtvis inte vara det som motiverar en annan. Även om studien kunnat identifiera olika typer av inre- och yttre motivationsfaktorer så regleras dessa av både en inre-, integrerad-, identifierad-, introjicerad- och extern reglering.