Skiljer sig sjuksköterskors psykopedagogiska omvårdnad vid ADHD beroende på barnets/ungdomens kön ur ett genusperspektiv? : En intervjustudie med sjuksköterskor

Detta är en Magister-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) omfattas av tre grupper; (1) en kombinerad typ med både uppmärksamhetsstörning och överaktivitet/impulsivitet, (2) huvudsakligen överaktivitet/impulsivitet samt (3) huvudsakligen uppmärksamhetsstörning. Hos barn erhåller 1 av 20 diagnosen ADHD där pojkar är överrepresenterade. Flickor diagnostiseras oftast i vuxen ålder varför det kan misstänkas att en underdiagnostik förekommer i yngre år. Sjuksköterskor är ofta delaktiga i psykopedagogiska insatser vars syfte är ökad förståelse och att ge strategier till barnet och de personer som finns runt barnet. Sjuksköterskornas erfarenhet av att det är fler pojkar än flickor som erhåller diagnosen ADHD skulle eventuellt kunna leda till att sjuksköterskorna brister i sin förmåga att anpassa omvårdnaden och de psykopedagogiska samtalen efter flickornas behov. Syfte Att undersöka om sjuksköterskor uppfattar att symtombilden och den psykopedagogiska omvårdnaden skiljer sig vid ADHD beroende på barnets/ungdomens kön ur ett genusperspektiv. Metod Fem sjuksköterskor från barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter i Sverige intervjuades med stöd av en semistrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framkom att det fanns ämnesområden som sjuksköterskorna vanligtvis fokuserade på i de psykopedagogiska samtalen. Sjuksköterskorna beskrev skillnader mellan flickor och pojkar när det handlade om skola, fritidssysselsättning, beteende, relationer och känslor samt i symtombild. Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att samtalen formades efter vad barnen valde att ta upp och påverkades inte av vilket kön barnet hade. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde inte att deras förmåga att anpassa omvårdnaden och de psykopedagogiska samtalen påverkades av barnets kön. De anpassade istället omvårdnaden efter barnens och ungdomarnas behov, resurser och intressen. Däremot upplevde sjuksköterskorna att intressen och symtombild ofta skiljde sig beroende på kön.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)