Lärares uppfattningar av “den ideala samhällskunskapseleven” och dess påverkan på elever med NPF

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Malmö universitet/Fakulteten för lärande och samhälle (LS)

Sammanfattning: Syftet med vår studie är att undersöka samhällskunskapslärares syn på elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och hur deras bild av dessa elever påverkas av konstruktionen av normalitet och avvikelse i skolkontexter. Studien inleds med en bakgrundsdel där styrdokument i skolan förklaras och de olika NPF-diagnoserna definieras. Även samhällskunskapsämnets uppdrag beskrivs och förklaras i denna del. Uppsatsen fortsätter sedan med att presentera tidigare forskning och tar upp relevanta studier kring området för att förstå hur lärares syn på elever med NPF kan påverkas. Det som lyfts är lärarens sätt att bemöta och inkludera elever men även att identifiera avvikelser samt kategorisering av olika elever. Studien genomfördes utifrån kvalitativa intervjuer med sex samhällskunskapslärare från två olika skolor i Sverige. Vi har utgått från ett poststrukturalistiskt perspektiv och analyserat lärarnas tal och föreställningar om NPF-elever utifrån Foucaults teori om makt, normalitet och sanktioner. Resultatet visar att det finns rätt lika uppfattningar om vad som utgör en ideal samhällskunskapselev och att detta ofta förknippas med vissa normativa föreställningar om hur en elev ska bete sig. Dessa egenskaper är något som NPF-elever kan sakna. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)