“[...]en lite mer djupare relation till andra och kanske liksom även till sig själv” : En studie av att arbeta med existentiell hälsa inom skolämnet idrott och hälsa

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att undersöka vilket behov och på vilket sätt elever upplever att existentiell hälsoundervisning i idrott och hälsa kan påverka deras upplevelser av empowerment. Frågeställningarna som uppsatsen besvarat är: 1. På vilket sätt upplever elever att existentiell hälsoundervisning påverkar deras empowerment? och 2. Finns behovet hos elever, och vilka är deras upplevelser av, att arbeta med existentiell hälsa i skolan? Metod Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med en intervention och fokusgruppsintervjuer. Interventionen, som bestod av ett lektionstillfälle som berörde existentiell hälsa, låg till grund för studien och bestod av ett lektionsupplägg där vi arbetade med samtalskort. Fokusgruppsintervjuerna skedde före och efter interventionen med tre elever från tre klasser i årskurs 9 på en skola i en närförort till Stockholm. I studien gjorde vi ett bekvämlighetsurval men vi utgick även från ett homogent urval där etnicitet var en viktig aspekt. Det senare urvalet gjordes då etniska svenska ungdomar anses befinna sig i en socialgruppskategori med en icke-fungerande existentiell hälsa.  Vi valde empowerment som vår teoretiska utgångspunkt för att betona individens subjektiva känsla av makt i förhållande till sin egen hälsa, i det här fallet definierat som existentiell hälsa Resultat Resultatet visar delvis att det inte går att dra några generella likhetstecken mellan arbete med existentiell hälsa och elevernas upplevda empowerment. Elever som upplevde sig ha en fungerande existentiell hälsa upplevdes dock ha en starkare empowerment. Behovet hos eleverna handlade primärt om att bli bekräftad av andra jämnåriga och att inte vara ensam om sina tankar och sin oro. Upplevelserna var splittrade, vissa upplevde det som “bra” och “intressant”, andra att det var något de sällan hade gjort medan andra genom konfirmationen hade arbetat väldigt mycket med den här sortens frågor. Slutsats Utifrån vår kategorisering av empowerment kan vi säga att självtillit var till viss del påverkningsbar genom att arbeta med existentiell hälsa, framförallt genom att få diskutera och lära av varandras erfarenheter. Vi kunde se ett behov av att vilja arbeta mer med existentiell hälsa i skolan. Eleverna upplevde arbetet som meningsfullt och givande. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)