Effekter av mer rörelse i skolan : En kvantitativ och uppföljande enkätundersökning på Riksidrottsförbundets rörelsesatsning i utvalda skolor

Sammanfattning: Bakgrund: Då stillasittandet hos barn och ungdomar ökar, satsar regeringen pengar i RF:s projekt ”samling för daglig rörelse”. Projektet vill bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i skolorna samt utveckla rörelseförståelse utifrån idrottsliga, psykiska, fysiska och sociala förmågor hos eleverna. Samtidigt förväntas elevernas rörelsenivåer och därmed välbefinnande att öka. Denna studies syfte är att beskriva effekterna av RF:s rörelseprojekt i utvalda skolor i Mellansverige ur elevernas perspektiv. Metod: Författarna i studien gjorde en uppföljande enkätundersökning på Riksidrottsförbundets tidigare undersökning. Samma enkät användes med några ytterligare tilläggsfrågor konstruerade av författarna. Målgruppen var elever i 6–12 års ålder som deltar i RF:s nystartade projekt som genomförs på tre olika skolor i en kommun i Mellansverige. Deltagarna var samma elever som deltog i RF:s studie från hösten 2018. Enkätens resultat analyserades i Excel och SPSS där tabeller och diagram konstruerades.   Resultat: Totalt svarade 96 stycken respondenter på enkäten. Rörelsenivåerna bland eleverna i de berörda skolorna har ökat sedan projektet startade. 30 % av respondenterna ansåg att de utvecklat alla förmågor inom rörelseförståelsens fyra områden. Samtidigt visade resultatet att 83 % ansåg de utvecklat någon av dessa förmågor. Sambandsanalyser via korstabeller visade att elever i mellanstadieskolan tenderade att röra sig mindre än elever i lågstadieskolorna. Mellanstadieskolans elever var även mindre positiva till rörelseprojektet samt mindre positiva till att leda aktiviteter.    Diskussion: De frågor vi ansåg var mest intressanta att analysera var de frågor som konstruerades av oss själva. Dessa frågor sökte svar på om ökade rörelsenivåer bidrog till att utveckla sociala, psykiska, fysiska och idrottsliga förmågor. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha utvecklat dessa förmågor via en ökad rörelsenivå på rasterna. Författarna är dock sparsamma med att dra allt för stora slutsatser av resultatet då endast 96 stycken av totalt 342 stycken besvarade enkäten vilket diskuteras i metoddiskussionen. Slutsats: Resultaten pekar på att projektets syfte uppfylldes då både majoriteten av respondenterna har utvecklat rörelseförståelse samt att rörelsenivåerna har ökat. Denna studies syfte var att följa upp RF:s undersökning och granska effekterna av mer rörelse på rasterna vilket även det uppfylldes.