Organisation av matematikundervisning : speciallärarens roll

Sammanfattning: Studiens syfte var att få en inblick i bakomliggande faktorer till hur skolor i Sverige organiserar sin matematikundervisning. Vad och vem som påverkar vilken organisationsform som väljs, vilka föroch nackdelar rektor och speciallärare med specialisering mot matematikutveckling ser med den valda organisationen samt vilken roll speciallärare med specialisering mot matematikutveckling har i vald organisationsform. En enkät mailades till ansvariga på 1027 högstadieskolor med årskurs 7 - 9, kommunala skolor och friskolor i hela Sverige. Enkäten, som 214 respondenter svarade på, försåg oss med både kvantitativ och kvalitativ empiri vilken gav oss bakgrundsinformation till skolornas val av organisationsform i matematikundervisningen. Genom enkäten fick vi även kontaktuppgifter till 82 rektorer och på 32 av dessa skolor fanns även en speciallärare med inriktning mot matematikutveckling. De 8 rektorer som kontaktades gav oss en djupare inblick i studiens frågeställningar, även 5 speciallärare med specialisering mot matematikutveckling bidrog med kvalitativ empiri till studien. Studien visar att av de 214 skolor som svarat på enkäten har cirka 50 % helklassundervisning, knappt 20 % tvålärarskap, knappt 20 % parallellagd undervisning och drygt 10 % annan organisationsform av matematikundervisningen. Ett tydligt mönster som syntes var att oavsett vilken organisationsform skolorna angett satsar de extra resurser på att det ska finnas fler vuxna i matematikklassrummet, det kan vara ämneslärare, resursperson, speciallärare eller specialpedagog. Det förekommer även att elever delvis arbetar med matematik i liten grupp med ämneslärare eller speciallärare. Några skolor anger att de ger eleverna mer tid för matematik, det kan vara genom utökad timplan, matematik på elevens val eller matematiktillfälle utanför ordinarie skoldag. Alla insatserna har som mål att eleverna skall bli behöriga att söka till gymnasiet.