Yngre järnålderns rituella mötesplatser : En jämförande studie av Lilla Ullevi och Anundshög

Sammanfattning: Syftet med den här uppsatsen är att utmana tolkningar av arkeologiskt material som kan spegla rituella handlingar under yngre järnålder. Begreppet kult har blivit ett populärt samlingsbegrepp inom arkeologin men saknar ofta en tydlig definition. Religiösa tolkningar av rituellt material verkar ha företräde framför profana tolkningar – amulettringar tolkas gärna som religiös rekvisita istället för som objekt använda vid juridiciella aktiviteter. Uppsatsen kommer att belysa hedern och alliansernas betydelse i det forntida samhället som en motvikt till den fornnordiska religionen samt propagera för att en plats kan ha använts för både sakrala och profana ändamål. Fokus i studien ligger på kultplatsen Lilla Ullevi samt tingsplatsen Anundshög i Mälardalen. Det arkeologiska materialet jämförs och analyseras med hjälp av litteratur från arkeologi, ortnamnsforskning och religionshistoria. Resultatet visar att platsernas rituella funktioner inte kan åtskiljas genom det arkeologiska materialet. Kultplatsen och tingsplatsen passar båda in på den i norrön litteratur benämnda Vi-platsen, en fredad plats avsedd för rituella handlingar.