Från verkstad till industri: En fallstudie vid Håkan Andersson Mekaniska Produktions AB

Sammanfattning: Håkan Andersson Mekaniska Produktions AB (HAMEK) arbetar i huvudsak med metallbearbetning och har under kort tid genomgått en stor expansion och befinner sig nu mitt i metamorfosen från verkstad till industri. Denna process är inte helt friktionsfri. En serie problem har adderats till varandra under en längre period och nu nått en kritisk gräns. Bland annat har utdragna bygglovsförhandlingar och övergången till ett mer komplext affärssystem tagit mycket tid och energi. Hög personalomsättning och ökad arbetsbelastning har genererat mycket övertid, många projekt har försenats och stämningen i produktionen sargats. Genom en allt påtagligare tidspress har slarvet i både produktion och kontroller ökat, vilket påverkat kvalitén negativt och medfört ett ökat antal reklamationer. Personalen beskriver det själva som att ”det går troll i allt vi gör”. Att arbetsmiljöarbetet länge varit eftersatt märks tydligt när arbetsbelastningen ökat. Många rutiner är otydliga och dåligt uppdaterade. Den ökade arbetsbelastningen har gjort att flera anställda börjat känna sig slitna till både kropp och själ. Missnöjet i verkstaden har lett till ett minskat förtroende för ledningen, vilket gjort att ledningen åtgärdsförslag inte fått någon större genomslagskraft i verkstaden.
Syftet med examensarbetet har varit att hjälpa HAMEK förbättra sin produktion. För att konkretisera detta inleddes projektet med en probleminventering. Inventeringen visade att de anställda ägnar mellan 80 och 90 timmar/vecka med att hantera produktionsproblem, plus tid för garanti- och returhantering. Enkäterna lyfte framförallt fram oordning, bristande kommunikation, otydliga ansvarsförhållanden och stress som stora problemområden. Flera problem kunde hänföras till en fallande trivselnivå, varpå en särskild undersökning gjordes för att utreda orsakerna till detta. Undersökningen pekade på bristande information, sinande yrkesstolthet, lågt förtroende för arbetsledningen, tidspress och oordning som främsta bakomliggande faktorer.
Några av de åtgärder som vidtagits under projektet är introducering av ständigt förbättringsstänk, 5S, nytt system för avvikelserapportering, 5 Varför, nya kommunikationskanaler, medarbetardagarna, nytillsatta tjänster och en förbättrad mötesstruktur.
När studien avslutades gjordes enkätstudierna om och kunde bekräfta att införda förändringar fallit väl ut. Tiden för problemhantering hade minskat med 10-20 timmar/vecka och var dessutom jämnare fördelat bland de anställda. Problemfrekvensen minskade, det genomsnittligt summerade trivselbetyget steg nästan 20 %. Medianvärdet i den senaste undersökningen motsvarade det högsta värdet i den första studien! Leveranssäkerheten ökade både internt och externt, men framförallt märks nu en attitydförändring och en växande framtidstro hos företagets anställda och ledning.
Författarens avslutande rekommendationer till företaget är att fortsätta investera i personal, trivsel och arbetsmiljö. Företaget bör arbeta vidare med ständigförbättringsprinciperna och regelbundet avsätta tid till att genomföra och utvärdera nya idéer.