Språkstörning "det är väldigt diffust" : En intervjustudie med lärare och specialpedagogisk personal om språkstörning hos en- och flerspråkiga elever.

Sammanfattning: Fler och fler barn och ungdomar diagnostiseras numera med funktionsnedsättningen språkstörning. Sakta men säkert ökar också kunskapen om språkstörning genom bland annat mer lättillgänglig information, att fler elever i klasserna uppmärksammas med språkstörning samt utbildningsdagar på skolorna. Trots detta visar resultatet av vår studie att pedagoger på mellan- och högstadiet anser att kunskapen är låg. De anser att de kan känna osäkerhet kring vad det egentligen innebär att ha språkstörning och hur de kan anpassa undervisningen för dessa elever. Att tolka tecken på eventuell språkstörning, framförallt när det kommer till flerspråkiga elever, är också svårt anser pedagogerna, då flera orsaker kan finnas till språksvårigheterna. I högre årskurser uppfattar pedagogerna att stöttningen i skolan förändras och på högstadiet anas en osäkerhet kring vilken stöttning elever med språkstörning erhåller. I studiens resultat framkom uppfattningen att elever med språkstörning riskerar svårigheter med läsning och läsförståelse, men också med kommunikation och socialt samspel. Dessutom redovisas pedagogernas syn på framgångsrika strategier med eleverna när det kommer till läsning och läsförståelse, som att arbete med förförståelse, upprepningar och ordförrådsträning. En annan uppfattning som lyfts i intervjuerna är relationen mellan lärare och elev som en framgångsfaktor i undervisningen av elever med språkstörning.