Hur kan väghållningen utformas för att främja hållbart resande vintertid? : En undersökning av sopsaltning som metod för att öka cykling vintertid i Avesta

Sammanfattning: Sverige behöver öka andelen hållbara resor för att minska den negativa påverkan på miljön. Två positiva effekterna med cykling är den förbättrade folkhälsan och att det är mer energieffektivt än att resa med bil. Idag är omkring 40% av alla bilresor kortare än 5km. Antalet cykelresor är färre under vintern och därför är potentialen som störst att ersätta kortare bilresor vintertid. Cyklister har en högre risk än bilister att skadas eller dödas och därför är det viktigt, i arbetet mot ökad cykling att även förbättrad säkerhet för cyklister. Studier av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) visar att fler väljer att cykla vintertid om vinterunderhållet är bra. I den traditionella vinterväg-hållningen används plogning och sand. Sopsaltmetoden har ökat i popularitet. Metoden använder en borste för att sopa bort snön och saltlösning, torrt eller befuktat salt för halkbekämpning. Det leder till barmarksförhållanden vintertid (utan sand som ökar risken för halkolyckor) ökad tillgänglighet och bättre komfort för cyklister. Metoden är dock mer resurskrävande och sprider salt till miljön. Syftet med denna studie är att undersöka hur vinterväghållningen kan utformas i Avesta kommun för att öka det hållbara resandet och få fler att cykla på vintern. Förutsättningarna för att implementera metoden i mindre kommuner diskuteras. Rekommendationerna specifika för Avesta kommun kan användas av andra kommuner som funderar på att implementera sopsaltmetoden. Genom en litteraturstudie sammanställs tillgänglig forskning och erfarenheter från kommuner som använt sopsaltmetoden. För att samla in mer erfarenhet inbjöds kommunerna att delta i en enkätstudie. Även en fallstudie genomförde där Avestas förutsättningar att implementera metoden analyserades. Tre intervjuer hölls, en med Avesta kommun, en med Katrineholms kommun som tidigare använt metoden och en med två av de ledande forskarna inom sopsaltmetoden Anna Niska och Göran Blomqvist från VTI.   19 av de 27 inbjudna kommunerna deltog i enkäten som bland annat visade att 74% av kommunerna valt att förlänga längden på de sopsaltade stråken. Främst till följd av den stora efterfrågan från kommuninvånare och den politiska viljan att prioritera cykling i kommunen. Den empiriska evidensen som samlats in via de använda metoderna användes för att besvara studiens syfte. Trots att flödesmätningar inte kunnat bevisa det i siffror till följd av det begränsade underlaget, anses implementering av sopsaltmetoden öka andelen cykelresor vintertid. Metodens största fördel är den ökade komforten och tillgängligheten som skapas för cyklister. Den högre kostnaden ska sättas i relation till samhällets kostnader för halkolyckor och vinsten i en förbättrad folkhälsa. I kombination med det förändrade klimatet som kräver mer halkbekämpning rekommenderas Avesta kommun att implementera sopsaltmetoden. Huvudcykelstråken som definieras i cykelplanen ska prioriteras i vinterväghållningen. Med de stora investeringar som planeras för Kyrkbron i åtanke, är det lämpligt att implementera sopsaltmetoden på angränsande stråk. Tanken att inkludera värme och kombinera med sopning är intressant och Avesta rekommenderas att ta med det i projekteringen av bron. Med rådande ekonomiska läget kan det förståeligt vara svårt att prioritera implementeringen av en ny, dyrare metod. Då bör metoden ses som en möjlig metod för att prioritera det hållbara resandet i framtiden. En mindre kommun har sina specifika styrkor och svagheter, bland annat är besluts- och kontaktvägar kortare. Den största svagheten är resursutmaningarna som finns i en mindre kommun.