Med kroppen som måttstock : en undersökning om virtuella upplevelser av landskapsarkitektur, baserade på BIM-modeller, är effektiva arbets- och kommunikationsredskap

Detta är en Master-uppsats från SLU/Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

Sammanfattning: Detta examensarbete har undersökt användningen av ”tekniker för virtual reality” (hädanefter: virtuella upplevelser, se s. 13) vid kommunikation av landskapsarkitektur, både i teori och praktisk utvärdering. Målet har varit att dels förstå hur virtuella upplevelser kommunicerar budskap, dels att undersöka om de fungerar som ett arbetsredskap vid gestaltning av landskapsarkitektur. Virtuella upplevelser innebär en möjlighet att använda fullskalemodeller utan att konstruera de fysiskt. Därmed utgör virtuella upplevelser en unik kommunikationsmetod då de låter gestaltningens rum upplevas med den egna kroppen som måttstock, snarare än att tolkas från givna dimensioner. Dock finns brister i hur de redovisar material och förmedlar höjdskillnader, samt projektets omfattning och sammanhang. Dessa brister gör metoden bäst som komplement till konventionella representationer där den virtuella upplevelsens roll exempelvis kan vara att väcka intresse för projektet och förmedla gestaltningens rumsliga verkan. Inom examensarbetet skapas en virtuell upplevelse av ett uppfört projekt; Tullhusstranden i Simrishamn. Upplevelsen och skapandeprocessen har utvärderats av landskapsarkitekten, som bedömer denna svår att implementera i det tidiga skede i gestaltningsprocessen då en virtuell upplevelse tros vara mest användbar. Detta konstateras bero på hur den virtuella miljön har modellerats och de krav som modelleringen ställer på gestaltningsförslaget. I detta examensarbete en BIM-modell1 använts för att skapa en virtuell Tullhusstrand. Detta BIM-programmet erbjuder ett beprövat arbetsflöde för att modellera byggnader och överföra dessa till virtuella upplevelser. I utvärderingen av processen antyddes dock att det är problematiskt att den typiska BIM-modellens detaljnivå kräver ett gestaltningsförslag med formulerade konstruktionsprinciper som hanterar i stort sett alla platsens utmaningar. Baserat på detta görs bedömningen att virtuella upplevelser skapade enligt en typisk BIM-baserad metod först kommer bli praxis för landskapsarkitektur om de blir ett krav från andra aktörer i byggprocessen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)