Speciallärares erfarenheter av arbete med elever i matematiksvårigheter - från identifiering till stödinsatser

Sammanfattning: Matematik är det ämne där flest elever upplever ett misslyckande och har svårt att tillgodogöra sig undervisningen. Därmed är det viktigt att i ett tidigt skede upptäcka och hjälpa elever som riskerar att utveckla matematiksvårigheter. Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om några speciallärares erfarenheter och upplevelser av att identifiera elever i matematiksvårigheter och hur de beskriver arbetet med stödinsatser för att främja lärande och motverka att elever utvecklar matematiksvårigheter i årskurserna F-3. I studien har en kvalitativ metodansats använts. För att uppnå syftet har 14 semistrukturerade intervjuer med speciallärare genomförts. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ tematisk analys utifrån de specialpedagogiska perspektiven, individperspektivet och det relationella perspektivet. Studiens resultat visar att de vanligaste sätten att identifiera elever i matematiksvårigheter är genom lärares upptäckt i klassrumsundervisning och via kartläggningsmaterial. De stödinsatser som lyfts fram i arbetet med att erbjuda en tillrättalagd undervisning för elever i behov av mer stöd är samundervisning, undervisning en-till-en och i liten grupp och intensivundervisning. I resultatet synliggörs även faktorer som beskrivs påverka elevers matematikinlärning, dels individuella förutsättningar som, taluppfattning, arbetsminne, matematikångest, språkfärdigheter, dels lärmiljö där god undervisning, lärarens kompetens och laborativt material är av betydelse. Resultatet visar att det finns en strävan hos speciallärarna att utifrån identifieringen hitta inkluderande lösningar i den ordinarie undervisningen, men att ett hinder är att tid för samplanering ofta saknas vilket leder till att stödinsatser mestadels ges utanför klassrummet.