PISA i Nyhetsmedier - En kvantitativ studie av OECDs PISA-undersökning i svensk tryckt press

Sammanfattning: Sammanfattning: Studiens syfte är att undersöka ifall omfattningen och karaktären av mediers rapporteringom OECDs PISA-undersökning påverkas av logik för nyhetsvärdering och artikelframställning, och om dennaframställning påverkar politikers reaktioner i medier. Huvudsakliga utgångspunkter är att en nyhetshändelsesnegativitet påverkar antalet artiklar och artikelframställning i tryckta nyhetsmedier och att gestaltning avnyhetshändelser påverkar hur människor uppfattar och tolkar innehållet. Jag har gjort en trendanalys där SverigesPISA-resultat över tid har jämförts med antal nyhetsartiklar som innehåller PISA-undersökningen, och enjämförande kvantitativ innehållsanalys av artiklar som publicerats under perioden för PISA-009 rapporten ochPISA-01 rapporten har gjorts för att jämföra skillnader i vinkling, gestaltning och politiska reaktioner mellanperioderna. Trendanalysen har baserats påolika tryckta nyhetsmedier och innehållsanalysens urval harbegränsats till de fyra största morgontidningarna och de fyra största kvällstidningarna. Resultaten visar attnegativitet påverkar nyhetsurvalet i studiens medier då sämre resultat i PISA efterföljs av större nyhetsartiklar.Jag har inte funnit stöd för att mediernas gestaltning av PISA påverkar politiska aktörer. Jag har funnitintressanta fingervisningar om att ökningen av nyhetshändelsens negativitet kan leda till att andelen neutralaartiklar om denna nyhetshändelse ökar, då relationen mellan andel opinionsbildande artiklar och nyhetsartiklarförändras vid större nyhetsvärde. Studien visar också vilken föränderlighet som existerar i PISA-bevakningenöver tid ur ett kvantitativt perspektiv, vilket gör det än mer intressant att göra jämförande kvalitativa studier påreaktionerna efter olika PISA-omgångar. PISA som institution är idag en faktor som påverkar styrningen avsvensk skola. Resultaten i den här studien visar att mediernas hantering av PISA påverkas av mediernas logik förnyhetsvärdering och artikelframställning, vilket innebär att studier av hur PISA påverkar svensk skolpolicy intekan förstås utan att ta med medierna i beräkningen, då medierna är en viktig arena för meningsskapande av detoffentliga samtalet.