Den reflekterande praktikern - Åtta svensklärare i gymnasiet och deras reflektioner kring skrivundervisning och begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Sammanfattning: När vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet skrivs in som begrepp i läroplanen 2011 betonas vikten av ett samspel mellan teori och praktik. Trots detta finns ingen enhetlig definition av begreppens betydelse eller hur begreppen bör tillämpas. Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur svensklärare reflekterar kring sin praktik genom att undersöka hur lärarna förhåller sig till grundantaganden om skrivande samt begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Åtta svensklärare i gymnasieskolan har intervjuats. Lärarnas resonemang analyseras utifrån Roz Ivaničs skrivdiskurser och kodas i enlighet med en fenomenologisk analysmetod. Lärarnas möjligheter att agera som reflekterande praktiker kopplas till deras skrivdiskurser samt till begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Slutsatser är att lärarna befinner sig inom mer än en diskurs och att de sällan är medvetna om vilka diskurser de rör sig inom. När lärarnas diskurstillhörigheter utmanas hanteras detta antingen genom att distansera sig från en utmanande diskurs eller genom att närma sig den. Lärarna saknar en entydig uppfattning om vad begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär eller hur de tar sig uttryck i praktiken. Lärarna har olika möjligheter att reflektera som praktiker, men både individuell och kollektiv reflektion krävs för att uppnå ett samspel mellan teori och praktik.