Jag vill förstå dig. En studie om att använda bilder som ett alternativt och kompletterande verktyg i kommunikationen

Sammanfattning: Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka bildens betydelse som ett verktyg, en artefakt, för att utveckla kommunikationen tillsammans med två elever som har diagnosen Charge. Syftet är också att personalen runt eleverna ska öka sin förmåga att se kommunikationen som redan finns och fungerar. Teori: Kommunikation, samspel och språk påverkar oss mycket i vår vardag. Grundsärskolans kursplan betonar att människan genom kommunikationen utvecklar sin identitet. Charge syndrom innebär för individen en svårighet i att samordna sina sinnen. Här talar man också om det proprioceptiska och det vestibulära sinnet vilka har stor inverkan på hur individen upplever sin egen kropp. Något som också påverkar dessa individer mycket är hur kroppen upplevs förhålla sig till omgivningen. Den sociokulturella teorin finns med som en grund för hela arbetet. Utifrån den sociokulturella teorin tar man hänsyn till individen historia och sociala värld, detta påverkar individen och dess lärande. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ studie inspirerad av aktionsforskning. Det empiriska materialet består av videosekvenser och loggboksanteckningar. Loggboksanteckningarna är genomförda av personalen i samband med reflektioner av observerade händelser. Utöver dessa loggboksanteckningar består empirin också av anteckningar i form av sammanfattningar av gemensamma reflektionsmöten. Resultat: Studiens resultat visar att båda eleverna har nytta av bilden som en artefakt i sin kommunikation. Genom att använda pek-kartor som ett kompletterande verktyg kan elev och personal hitta ett gemensamt fokus vilket leder till ett gemensamt språk. Pek-kartorna har visat sig vara ett användbart stöd för minnet. De båda eleverna har under studiens gång visat ett ökat intresse till att kommunicera. Resultatet visar också att de ökade kunskaperna personalen fått kring syndromet Charge kommer eleverna till del genom ökad förståelse. Kunskaperna har också bidragit till att personalen upplever det lättare att anpassa krav och förväntningar under skoldagen