Vad vill du egentligen veta? : En studie om samverkan mellan vårdnadshavare och förskollärare

Sammanfattning: Studiens syfte är att få syn på kommunikationen mellan hem och förskola sett ur olika perspektiv, jämföra vårdnadshavares och förskollärares tankar. Frågeställningarna vi utgått ifrån för att tydliggöra syftet är: Hur ser vårdnadshavare respektive förskollärare på förskolan och dess funktion? Vad uppfattar vårdnadshavare respektive förskollärare kommuniceras kring barnen i mötet mellan hem och förskola? Hur uppfattar vårdnadshavare respektive förskollärare att kommunikationen mellan hem och förskola fungerar och vilka strategier används för kommunikation? Hur kan den upplevda relationen mellan hem och förskola förstås med hjälp av begreppen vertikal och horisontell relation samt isärhållandets princip och partnerskapsprincipen?    Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod där hermeneutiken har legat till grund för valet av metod och för att samla in empirin gjorde vi intervjuer med förskollärarna och skickade ut enkäter till vårdnadshavarna. Empirin analyserade sedan utifrån de analytiska begreppen horisontell och vertikal relation, isärhållandets princip och partnerskapsprincipen.    Studiens resultat pekar på att vårdnadshavarnas syn på förskolans funktion stämmer överens med förskollärarnas, att det är en plats för barnen att vistas i ett socialt sammanhang med undervisning och lärande i fokus. Men resultatet visar också att vårdnadshavarna lämnar sitt barn på förskolan av en annan anledning, förskolan blir en plats där barnen kan vara när vårdnadshavarna arbetar, söker jobb, studerar eller är föräldralediga. Det som kommuniceras i mötet mellan vårdnadshavarna och förskollärarna stämmer inte överens med vad som faktiskt kommuniceras. Båda parterna vill att kommunikationen ska handla om vilken undervisning barnet har fått ta del av samt vilket lärande som barnet kan ha uppnått under dagen. Det som faktiskt kommuniceras är primärt omsorgen kring barnet under dagen. Det framkom också att det finns strategier för samverkan i förskolan, men att de används först när situationen avviker från det normala, vilket både vårdnadshavarna och förskollärarna menar är stressade situationer på olika sätt. Vi kan också se att sätta samverkan i ett polariserande tänk genom att använda isärhållandets princip och principen om partnerskap eller horisontell eller vertikal relation inte fungerar i praktiken, då relationen mellan vårdnadshavare och förskollärare inte är statisk, utan förändras hela tiden.    Nyckelord: samverkan, kommunikation, relation, vårdnadshavare, förskollärare