Får man bry sig om sina döttrar? - En undersökning av den svenska korrigeringsregelns innebörd och förenlighet med EU-rätten efter Hornbach-Baumarkt-domen

Sammanfattning: För att motverka skattebaserosion genom prissättning som avviker från marknadspris vid gränsöverskridande transaktioner mellan närstående företag har många stater implementerat nationella korrigeringsregler som förhindrar sådana transaktioner. Den svenska korrigeringsregeln återfinns i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Korrigeringsregeln möjliggör en ökning av ett företags skattepliktiga resultat om resultatet på grund av avvikande prissättning blivit för lågt. Resultatkorrigering ska dock inte ske om den avvikande prissättningen inte är en följd av den ekonomiska intressegemenskapen mellan företagen. Exempelvis kan så vara fallet om den avvikande prissättningen motiveras av affärsmässiga skäl. Genom Hornbach-Baumarkt-domen fastslog EU-domstolen att en nationell korrigeringsregel är förenlig med etableringsfriheten om den skattskyldige ges möjlighet att åberopa affärsmässiga skäl för en avvikande prissättning som även kan kopplas till det ägarintresse ett moderbolag har av dess utländska dotterbolags affärsmässiga framgångar. Uppsatsens syfte har varit att utreda den närmare innebörden av rekvisitet affärsmässiga skäl genom analys av svensk- och EU-rättslig praxis, med särskilt fokus på Hornbach-Baumarkt-domen. Vidare undersöks i uppsatsen huruvida den svenska korrigeringsregeln överensstämmer med kraven som ställs enligt EU-rätten samt vilka konsekvenser Hornbach-Baumarkt-domen kan komma att få för tillämpningen av nationella korrigeringsregler i medlemsstaterna. Uppsatsen konstaterar att det exakta tillämpningsområdet för att beakta ägarintresse som ett affärsmässigt skäl utifrån Hornbach-Baumarkt-domen är något oklart, men att det i vart fall står klart att ägarintresse ska kunna beaktas då moderbolag beviljar dotterbolag förmåner genom avvikande prissättning. I anslutning härtill diskuteras om den praxis som utvecklats genom Hornbach-Baumarkt-domen medför att syftet med nationella korrigeringsregler undergrävs. Vidare argumenteras för att ordalydelsen av den svenska korrigeringsregeln förhindrar att hänsyn tas till ägarintresset vid bedömning av affärsmässiga skäl. Slutligen konstaterar uppsatsen att det kan ifrågasättas om den svenska korrigeringsregeln uppfyller EU-rättens krav på proportionalitet som det framgår av Hornbach-Baumarkt-domen.