Fossil åkermarks synlighet i LIDAR : fossil åkermarks visuella potential iförhållande till vanliga typer av marktäcket

Sammanfattning: Uppmärksamheten och intresset för LIDAR data har blivit stort under 2000-talet. Som en väletablerad fjärranalysmetod uppvisar den resultat att studera och den kritisk frågan är ”Hur bra är egentligen resultatet att studera?”. I flera tidigare publiceringar infinner sig ofta en okritisk och positiv inställning till tekniken. Fördelaktiga resultat framhävs istället för helhets kritiska granskningar. Tidigt i processen finns det en rad olika aspekter, som kan utgöra störningsmoment. Hur inskanningen av LIDAR gemoförs, samt efterbehandlingens process. Den valda fornlämningstypen fossil åkermark, kan bli problematisk. Den fossila åkermarkens komplexa systemen kan med felaktiga visualisering döljas. Att kombinera höjdmodeller utifrån Hillshade och Slope förhindrar att den fossila åkermarkens system döljs. En annan aspekt att ta i beräkning är vegetationen. I vår frågeställning vill vi undersöka hur vanliga marktyper påverkar synligheten. Vi valde att utgå från Naturvårdsverkets marktäckesdata och har där tittat på tre olika marktyper. Granskog (utanför våtmark), Ädellövskog (utanför våtmark) och Temporärt ej skog (utanför våtmark). Av de tre marktyperna uppvisar Temporärt ej skog (utanför våtmark) svårigheter i samband med visualiseringen, kvalitén för markytan i höjdmodellaren skiftar avsevärt. Granskog (utanför våtmark) har möjligheter, däremot kan resultaten vara skiftande. Ädellövskog (utanför våtmark) har enklast material att tolka, med tydliga lämningar som tidigare inte vart registrerade hos FMIS.