Effekterna på den strukturella prestandan i samband med ett verksamhetsbyte för ett flerbostadshus som konverteras till en kommersiell byggnad

Sammanfattning: Genom att köpa upp en billig befintlig byggnad som är ur bruk och därefter bygga om byggnaden så kan en besparing erhållas då det oftast är billigare att bygga om än att riva allt och bygga nytt. För att undvika att bygga nytt och istället bygga om så undersöks möjligheterna till att utföra ett byte av verksamhet i ett befintligt flerbostadshus i Stockholm. Studien fokuserar på vilka åtgärder som krävs för att möjliggöra den nya verksamheten samt hur dessa åtgärder påverkar den strukturella prestandan. Den nya verksamheten riktar sig mot detaljhandel och därför benämns byggnaden vara kommersiell.Studien utförs stegvis där det första steget är att undersöka befintliga k-ritningar och därefter modellera byggnaden baserat på dessa, byggnaden modelleras och dimensioneras i Strusoft FEM design.När referensbyggnaden har dimensionerats undersöks befintliga planlösningar för att avgöra hur dessa kan formas om för att möjliggöra den nya verksamheten. När planlösningarna för den kommersiella byggnaden har undersökts så modelleras föreslagen i Strusoft FEM design där de testas. Resultaten för referensbyggnad och den kommersiella byggnaden jämförs där bärförmåga, spänningar, deformationer, stabilitet, reaktionskrafter och vikt med samt utan nyttiglast är i fokus. För att möjliggöra den nya verksamheten så togs tiotals löpmeter vägg tas bort från samtliga plan, naturligtvis fallerar byggnaden då utan förstärkningar. Byggnaden förstärktes slutligen med balk och pelarsystem i plats vid tidigare väggar från och med plan 1. Balk och pelar systemet byggs ut ur tidigare väggar och förstärks med armering efter standard, inga nya element i betong införs över plan 1. En smidigare installation av nya element uppnås vid användning av stål element, därför prioriterades stålpelare vid införande av nya element. Vid jämförelsen uppmättes en förbättrad bärförmåga i den kommersiella byggnaden, men även en höjd utnyttjandegrad av samtliga bjälklag. Bärförmågan förbättrades med 10% i samband med de ingreppen som utfördes. Utnyttjandegraden ökade då den största utnyttjandegraden av alla plattor i flerbostadshuset uppmättes till 86% men i den kommersiella byggnaden uppmättes 99%. Den kommersiella byggnaden uppmättes ha mindre deformationer för bjälklag där en skillnad i medelvärdet uppmättes till 3mm vid jämförelse mot flerbostadshuset. I de väggar som bevarats upptäcktes ingen skillnad i deformationer, däremot uppmättes en stor skillnad i horisontella och vertikala reaktionskrafter för respektive väggar, en reaktionskraft minskade till hälften av den ursprungliga reaktionskraften till följd av ingreppen. Transformationen av väggar till pelare och balkar resulterade i större koncentrerade laster och större punktlaster vid bottenplattan. Ingreppen resulterade också i en högre utnyttjandegrad av befintliga betongpelare, där en reaktionskrafts ökade avsevärt, med ungefär 70%. Eftersom byggnadens vikt ökade med 1000kN så ökade däremot reaktionskrafterna parallellt, med 5%. Dragspänningar i väggar och bjälklag spreds ut vilket resulterade i att det största absoluta värdet uppmättes i flerbostadshuset. För balkar och pelare uppmättes de största värdena för drag och tryckspänningar i den kommersiella byggnaden, skillnaden var däremot liten. Flerbostadshusets egentyngd uppmättes som större men med hänsyn till nyttiglast uppmättes det största värdet istället i den kommersiella byggnaden. Med hänsyn till nyttiglast väger den kommersiella byggnaden ungefär 1000kN mer än flerbostadshuset. Stabiliteten av den kommersiella byggnaden uppmättes större, med eller utan vindstag. Slutligen konstateras att det är fullt möjligt att utföra verksamhetsbytet vid behov.