ABW-KONTOR: FÖRSLAG TILL ETT KOMMUNIKATIONSVERKTYG FÖR ATT EFFEKTIVISERA UTFORMNINGSPROCESSEN

Detta är en M1-uppsats från Högskolan i Jönköping/JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap; Högskolan i Jönköping/JTH, Byggnadsteknik och belysningsvetenskap

Sammanfattning: Syfte: Idag har det blivit allt mer vanligt att verksamheter använder sig av aktivitetsbaserade kontor, så kallade ABW-kontor. En anledning till detta är att kontorsformen är mer yteffektiv då den oftast är utformad för ett färre antal medarbetare än vad verksamheten har anställda. Problemet med många av dagens aktivitetsbaserade kontor är att utformningen inte är rätt anpassad till verksamhetens behov. Detta grundar sig i att det finns en kommunikationsbrist i utformningsprocessen vilket medför att arkitekten inte får den information om verksamheten som behövs. Målet med arbetet har varit att komma fram till ett hjälpmedel som kan undvika kommunikationsbristen för att i framtiden ge arkitekter ett bättre underlag för att utforma ABW-kontor. Metod: Studien har bestått av en kvalitativ undersökning där fallstudier, intervjuer och dokumentgranskning använts. Studiens största datainsamling består av semistrukturerade intervjuer med arkitekt och personer som arbetat hos de tre verksamheterna under utformningsprocessen. Utöver detta utfördes en dokumentgranskning av planlösningarna hos verksamheterna. Dessa datainsamlingsmetoder kunde därefter analyseras och generera svar på studiens frågeställningar. Resultat: Undersökningen visade att det funnits en kommunikationsbrist i samtliga utformningsprocesser hos de tre verksamheterna. En av verksamheterna hade använt sig mer av medarbetarna i utformningsprocessen vilket kan kopplas till att de anställda var nöjda med kontoret. Från intervjuerna framgick det vad i kontorets utformning som var viktigt för att kontoret skulle bli så anpassat till verksamhetens behov som möjligt. Utifrån den här informationen skapades en checklista för arkitekt, beställare och anställda. Checklistan kan användas i utformningsprocessen för att få ett bra underlag till att anpassa kontorets utformning till verksamhetens behov. Konsekvenser: En slutsats av den här studien är att alla ABW-kontor inte är anpassade efter verksamhetens behov. Under utformningsprocessen involveras inte alla medarbetarna tillräckligt mycket vilket har visat sig vara nödvändigt för ett fungerande resultat. För att ge en arkitekt möjlighet att utforma ett aktivitetsbaserat kontor så bra som möjligt behövs information från medarbetarna som förklarar deras arbetssätt och behov. En rekommendation utifrån resultatet är att göra checklistan digitaliserad så att större företag kan använda sig av den också. Begränsningar: Studien har avgränsats till att undersöka tre verksamheter med olika typer av organisationer, ekonomi, IT och marknadsföring. Antalet intervjuer på de olika verksamheterna har även avgränsats till att intervjua personer som endast varit med under bytet till ABW-kontor. Den resulterande checklistan är lämpad att användas i små företag eftersom checklistan är i pappersform. För stor insamling av checklistor kan minska effektiviteten i utformningsprocessen. Metodvalen är anpassade för studiens omfattning men arbetet hade stärkts om intervjuer även utförts med arkitekter som utformat de valda ABW-kontoren. Nyckelord: ABW, Aktivitetsbaserat kontor, Kommunikationsverktyg, Utformningsprocess.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)