”Min räddning är eyepads” : En korpus- och attitydundersökning om engelska skönhetslånord

Sammanfattning: Länder med det officiella språket engelska dominerar idag inom import och industri. Som konsekvens började engelskan utöva ett starkt inflytande på andra språk och språkdomäner, bland annat skönhetsbranschen i Sverige. Syftet med denna uppsats är att inventera bruket av engelska skönhetslånord i svenska språket samt att undersöka undermedvetna attityder till dem. Studien bygger på två delundersökningar: en korpusundersökning och en attitydundersökning. Korpusundersökningen ämnar inventera nyare engelska skönhetslånord som inte är belagda i SAOL:s 12:e upplaga, med fokus på direktlån och betydelselån. Dessutom undersöks lånordens frekvens samt deras integrering till svenska språkets struktur. Materialet bestående av 575 belägg har samlats in från 12 tidningsnummer. Metodanalysen innebar beräkningen av de olika lånordens frekvens samt en analys av lånordens integrering till svenskan utifrån ett mångfaldigt perspektiv: på formnivå, på menings- samt frasnivå, på morfologisk nivå och på ortografisk nivå. Attitydundersökningen har genomförts med hjälp av ett matched guise-test. Dess stimulustext handlade om en sminkrutin och matched guise-testet gjordes på 91 informanter. Resultat av korpusundersökningen visar att de 575 beläggen fördelar sig på 31 olika lånord, där huvuddelen utgörs av direktlån. Det finns endast fyra olika betydelselån, men de förekommer ofta. Detta faktum återspeglas i materialets högfrekventa lånord mask, serum och foundation, där de första två är betydelselån. Lånordens integrering ses på formnivå, på menings- respektive frasnivå och på morfologisk nivå. Deras ursprungliga ortografi har dock bevarats. På formnivå är de flesta av de flerledade beläggen sammanskrivna. På menings- och frasnivå innehåller de flesta meningar inga andra engelska lån. Huvuddelen adjektiv respektive particip står i attributiv position, med inhemska huvudord. Alla verb har svenska subjekt och objekt. Runt 75 % av beläggen ingår i en större fras, oftast nominalfraser. På morfologisk nivå har både direktlånen och betydelselånen anpassats i samma utsträckning, runt 50 % vardera, dock är flera betydelselån anpassade. Båda uppvisar också främst böjda former, men direktlånen omfattar flera avledda och hybrida former.  Enligt attitydundersökningen är svenskar i stort sett negativa till engelska skönhetslånord, men det beror också på målgrupp. Resultaten utifrån variablerna visar att yngre, kvinnliga, lågutbildade och starkt branschintresserade individer är mer positiva till engelska än de andra grupperna. Personer med ett starkt branschintresse är dock mest positivt inställda till engelska av alla. När engelskan är positivt värderad så är det oftast på kompetensdimensionen, i vissa fall på dynamik och sällan på superioritet (relaterad till en traditionell offentlig gemenskap). Svenskan står starkare när det gäller sociabilitet och superioritet.