Rekommendationer och livsstilsförändringtill följd av Covid-19-pandemin : En studie om individens inställning till normativa riktlinjer somstrategi för att uppnå en hållbar livsstil.

Detta är en Kandidat-uppsats från Karlstads universitet/Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013)

Sammanfattning: Restriktionerna och rekommendationerna införda för att bromsa besmittningen av Covid-19,har implicerat en livsstilsförändring hos individen. Restriktionerna har hindrat människanfrån att delta i sociala sammanhang som var normen innan pandemin ochrekommendationerna har uppmuntrat individen att förändra delar av sin livsstil, i syfte attanpassa sig till de nya samhällsförutsättningarna. Uppoffringarna som individen har behövtgöra, intresserade i synnerhet den sociala dimensionen. Till följd av de minskade socialainteraktionen mellan individerna i samhället, har den ekologiska dimensionen upplevtoväntade förmåner. Man kan i stort sett säga att restriktionerna har gjort individens livsstilmer hållbar, ur en ekologisk synpunkt. De ekologiska fördelarna med restriktionernaförväntas dock försvinna när de så småningom lyfts, om inte livsstilen som individen harbedrivit hittills, behålls kvar. För att detta ska ske, behöver den nya, hållbara livsstilen blinormen för standarden för hälsa och välstånd som finns i samhället. Kulturen som driversamhället ska därför präglas av individens hållbara idéer, tankar och handlingar.Den hållbara livsstilsförändringen har varit startpunkten för denna undersökning. Syftet medstudien är att undersöka ifall individen är villig att fortsätta leva efter livsstilen som bedrevsunder pandemin och hur individens inställning till hållbar livsstil i framtiden har förändratsmed införandet av restriktionerna. Under arbetets gång kommer individens beteenden och valatt problematiseras utifrån två teorier som det teoretiska ramverket består av: kulturellresiliens och hållbart medborgarskap. För att uppnå syftet användes en enkätundersökningsom datainsamlingsmetod, där 70 personer svarade och en blandning av en tematiskinnehållsanalys och en deskriptiv statistisk analys som analysmetod. Av resultatet framgår atten stor del av respondenterna är för en fortsatt användning av klimatfrämjanderekommendationer som riktlinje för en mer hållbar livsstil. Samtidigt, har restriktionernapåverkat individen negativt ur en social synpunkt, men medvetenheten att miljön gynnas avdet är något som anses vara positivt av individen. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)