TAKK och bildstöd i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på TAKK och bildstöds påverkan på barns språkutveckling

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Högskolan i Gävle/Didaktik

Sammanfattning: Språk och lärande har nära anknytning till varandra och varje barn ska få möjlighet att uttrycka sig med hjälp av olika uttrycksformer (Läroplan för förskolan [Lpfö18], 2018). Förskollärare är ansvariga för att ge barnen i förskolan de förutsättningar som behövs för att språkutveckling ska ske (Lpfö18, 2018). Syftet med denna studie var att få kunskap om hur förskollärare resonerar om sitt arbete med TAKK och bildstöd och hur detta påverkar barns språkutveckling. Den teori som användes var det sociokulturella perspektivet som utgår från Lev Vygotskijs teorier om att samspel och sammanhang och att lärande sker när människor ingår i sociala interaktioner. Inom sociokulturellt perspektiv lades fokus på begreppen: redskap, mediering och den närmaste utvecklingszonen. Metoden som valdes var semistrukturerade intervjuer vilket valdes för att få reda på förskollärarnas resonemang om TAKK och bildstöd. Intervjuer genomfördes med sex legitimerade och verksamma förskollärare. Resultatet visade att förskollärare använder TAKK och bildstöd som redskap för att stödja barns språkutveckling, både i spontana och rutinsituationer i förskolan. TAKK och bildstöd används för att skapa ett sammanhang i barns vardag, bidra till språkutveckling och hjälpa barn i deras kommunikation. Förskollärare anpassar användandet av TAKK och bildstöd efter det individuella barnets förutsättningar och behov. Då förskollärarna anser att TAKK och bildstöd gynnar alla barns språkutveckling används det med alla barn på förskolan. Förskollärare samverkar med vårdnadshavare för att främja barns språkutveckling både i hemmet och på förskolan

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)