Från krögerska till krögare : Feminisering och maskulinisering inom krögaryrket 1739-1920 i Stockholm och Visby

Sammanfattning: I denna uppsats har jag, med hjälp av kroglistor och utskänkningstillstånd från Stockholm och Visby, visat hur krögaryrket gick från att vara huvudsakligen ett mansyrke till att bli uteslutande ett kvinnoyrke, för att sedan gå tillbaka till att ses som ett yrke bäst lämpat för män. Perioden jag undersökt har varit 1739-1920. Med hjälp av att räkna antalet kvinnliga och manliga krögare har jag kunnat skapa statistik som visar hur både en feminisering och en maskulinisering ägt rum. Vidare har jag försökt att analysera orsakerna bakom dessa förändringar. Dessa har jag funnit delvis vara kopplade till lagförändringar, men även kopplade till kvinnans ställning i samhället i stort. I själva verket är det ofta lagen som avspeglat sedvänjorna och könsstrukturen, inte skapat dem. Lagen har varit det huvudsakliga verktyg som använts för att skapa de båda förändringarna av könskodningen. Precis som i många andra yrken har statusen för krögaryrket förändrats i samband med dessa processer och i och med det visat hur könssegregeringen på arbetsmarknaden varit en del av det rådande könsmaktsordningen. Orsakerna bakom de undersökta förändringarna handlar dels om krogbranschens lönsamhet dels om kvinnans rättigheter. Just krogarnas lönsamhet har varit en viktig faktor. När den har gått ner har kvinnorna släppts in och när den gått upp har männen återtagit yrket. Detta har skett med hjälp av ändrad lagstiftning. En annan politisk och ekonomisk faktor har varit hur staten använt kroglicenser som ett sätt att lösa problemet med fattiga kvinnor i samhället. På detta sätt har kvinnan som kostnad förvandlats till en inkomst. En annan lagstiftning som påverkat dessa förändringar har varit det skråkrav som förbehållit utskänkningen för männen. När denna togs bort ökade mängden krögerskor markant. Männen reserverade dock den mest lönsamma utskänkningen till sig själva med hjälp av skråkrav för den. En faktor som dock kan ha bidragit till att krögerskorna minskade i antal var näringsfrihetsförordningarna som kom 1846 och 1864. De öppnade upp arbetsmarknaden för kvinnor vilket gav henne fler valmöjligheter för sin försörjning. Nykterhetsrörelsen under andra halvan av 1800-talet samt början av 1900-talet kom också att påverka kvinnors krögeri genom att ändra folks förhållningssätt till alkohol. Eftersom staten ville minska konsumtionen stiftades lagar och regler som slog mot de enklare ställena, som ägdes av kvinnor, medan de finare ställena, som ägdes av män, inte drabbades i samma utsträckning. Under denna period försvann den gamla typen av krog, som bara serverade alkohol, och dessa hade oftast drivits av kvinnor. Krögaryrkets status har varit en viktig och framför allt påskyndande men inte utlösande faktor. När antalet kvinnliga krögare ökade under 1700-talet sjönk statusen för yrket och gjorde det ännu mindre attraktivt för männen. Det omvända hände sedan på 1800-talet och resulterade i att könskodningen ändrades igen. En viktig faktor i maskuliniseringsprocessen var det som hände i samhället i stort under 1800-talet. Borgerligheten växte och det skapades en stor samhällsklass med gott om pengar. För att möta deras behov öppnades allt fler restauranger och hotell med högre standard. Detta gav ett nytt område att tjäna pengar på vilket männen inte var sena att utnyttja. Man kan därför se att när utskänkningen blev en mer lukrativ bransch så tog männen, återigen med hjälp av lagstiftning, tillbaka yrket från kvinnorna. Ett annat vapen de använde var deras större kapital. Genom att kräva förskott på skatten och sälja kroglicenserna på auktion utkonkurrerades de ekonomiskt svagare kvinnorna från yrket. Slutligen har jag gjort en jämförelse med Visby baserat på kroglistor som täcker feminiseringen. Den visar på såväl likheter som skillnader. Likheten är att även i Visby var krögaryrket uteslutande ett kvinnoyrke. Skillnaden ligger i när denna kvinnodominans inträffade. I Visby inföll den tidigare än i Stockholm. Orsakerna till detta är svårt att veta, men en anledning kan ha att göra med den frihet som kommunerna gavs i hur de skulle hantera fattigvården. Jag har även velat ställa denna utveckling inom krögaryrket i ett större mer teoretiskt perspektiv. Med utgångspunkt i Hirdmans genussystem använder jag denna utveckling som ett exempel på hur männen systematiskt reserverat de lönsammare jobben till sig själva. Krögaryrkets svängningar i status och könskodning blir ytterligare ett bevis för hur isärhållandets princip och hierarki vidmakthålls och därför bidrar till detta genussystem, som vi får brottas med än i dag.