Läsa och lyssna på text : Hur påverkas textförståelsen hos elever med och utan avkodningssvårigheter

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för pedagogik och lärande (PEL)

Sammanfattning: Denna kvantitativa studie undersökte hur textförståelsen hos mellanstadieelever påverkades av egen läsning i jämförelse med att lyssna på uppläst text via talsyntes. Studien syftade också till att undersöka hur avkodningsförmågan påverkade textförståelsen där egen läsning jämfördes med uppläst text via talsyntes. De 71 deltagarna genomförde tester i avkodning samt ett textförståelsetest bestående av 2 texter för egen läsning och 2 texter upplästa via talsyntes med tillhörande frågor. Studien lades upp enligt en tvärsnittsdesign där datainsamlingen gjordes för flera fall vid samma tidpunkt. Datan presenterades med hjälp av deskriptiv statistik vilket synliggjorde samband och mönster och möjliggjorde en analys av resultatet. Talsyntesen som verktyg bidrog inte till ökad förståelse och det fanns små tecken på att det var svårare att ta till sig text via talsyntes, framför allt i gruppen som läser enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Takeffekter i testmaterialet blev tydliga och gjorde testresultaten på textförståelsetesterna svårtolkade. Avkodningsförmågan visade sig inte påverka resultaten vid de textförståelsetester som innebar egen läsning, något som hänvisades till dessa takeffekter. Inte heller i talsyntestesterna visade sig avkodningsförmågan påverka resultaten i någon högre grad. Däremot visade sig avkodningsförmågan påverka lästiden. Sammanfattningsvis ledde talsyntesen till tidsvinst men inte till ökad förståelse. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)